En tanke om Spanien och ledsna bebisar på stan

 

Jag har tänkt rätt mycket på en sak sedan jag blev mamma och börjat promenera på stan med barnvagn och stundom en bebis på axeln eller i babybjörn. Vilken uppmärksamhet man får med en liten knoddis alltså! Alla vill fram och klappa och titta, barn som vuxna. Jag skojar inte, folk vänder sig på gatan och går i kapp oss ibland till och med, fast att de egentligen var på väg åt ett helt annat håll. Tror säkert att vår lilla tjej får lite extra uppmärksamhet också på grund av sina blå ögon och blonda hår, och dessutom är ju typ halva stans befolkning över 65år här....och gamla tanter är väldigt bebiskära har jag märkt.

 

Ofast är det väl rätt trevligt kanske med denna uppmärksamhet men när man gång på gång blir stannad och de undrar hur gammal hon är och så vidare, ja då börjar det faktiskt att bli rätt tjatigt. Allra helst om man inte har en så där jättebra dag och vips var det är så är den där söta lilla bebisen de gullar med skitarg! Och är det något som jag har lärt mig under mina drygt 10 veckor som mamma så är det att en arg och ledsen bebis väcker väldigt mycket känslor hos folk.

 

Herregud, alla tittar som om man slagit sin baby eller nypt henne i kinden och så undrar de varför man inte får tyst på den. Sedan kommer nästa steg, förslagen. "Åh, hon är säkert hunrig" brukar standardförslaget vara när hon är ledsen på stan. Suck. I 9 fall av 10 när detta händer så VET jag att hon inte är hungrig och därför skriker av en helt annan anledningen. Kanske har hon lite magknip, är övertrött, har fått för mycket intryck på en gång, eller blev skrämd av något....ja listan varför bebisar skriker ibland kan ju göras rätt lång. Roligt då att vilt främmande människor tycks veta precis varför min bebis är ledsen.

 

Kanske är det något spanskt det här med att folk i mataffären och på gatan vill lägga sig i? De är ju mer öppna av sig här, eller är det samma hemma i  Sverige? Kan tillägga att detta oftast händer när jag är själv med Lia och vagnen också. Om Vasse är med oss så vågar de sig inte fram lika ofta....

Oj, det lät jobbigt.. Man är ju stressad som det är ändå om de börjar skrika bland folk. Jag har inte haft ngn som kommer fram o ska ge råd om varför de skriker.. däremot är det nog många som undrar när jag har Annie i sjalen.. De säger inget men tittar o kanske ler!
Du får komma på ngt bra att säga.. Har tyvärr inget bra föreslag.. Ha en mysig helg! Kramar

När vi bodde i Sthlm och gick med vår lille nyföding i vagnen kom det ofta fram folk och ville titta och gratulera - även om vi inte kände dem öht. Här i Skåne, iaf i sydöstra delen, är det sällan någon som kommer fram när vi är ute. I affärer däremot är det alltid någon som ska skoja med dottern, snart två år, eller säga att hon är söt eller busig. Om hon däremot skriker så glor alla. Glor så att ögonen håller på att ramla ur huvudena på dem! Jag riktigt känner hur de tänker, "kan hon inte få tyst på ungen", eller "stackars barn". Det känns i alla fall så för mig. Nu kan det vara så att en del har medkänslotankar men vill inte störa för att de minns hur jobbigt det var med alla råd de fick för hundra år sen. :) Ibland är det skönt med uppmärksamhet och ibland är det underbart att få gå i sin egen lilla värld och sköta sitt.
Le mot alla och säg tack och sen för du fram barnvagnen eller går iväg med BBn och visar att du inte har tid för prat.

Nej, det är samma här...I förrgår dök en tant ner i vagnen och började picka på nappen och skulle hjälpa mig när han gallskrek samtidigt som jag skulle betala!

Och igår fick jag skäll för att jag bar honom i solen.
Men jag säger faktiskt ifrån, vet inte hur det ses i Spanien dock? Jag brukar säga ( när jag får råd jag inte bett om)att "ja, men det här är mitt barn och de tär faktiskt jag som avgör". Det brukar tysta.

Jag kan ta tt folk kommer fram, men jag tycker inte om händer ivagnen! Usch!

Det är likadant i Brasilien, folk är helt baby-tokiga! Här i Sverige har jag faktiskt inte blivit utsatt än.

Och vilket vackert kort =)

Jag gillar inte när andra tror att de vet precis varför mitt barn skriker. De behöver verkligen inte komma med en förklaring. Jag gillar inte heller när vilt främmande människor kommer fram och börjar pilla på min bebis. Men man skulle kunna säga att bebisen är sjuk och att tanten bör akta sig, så att hon inte blir smittad.

Jo, det är lite samma här men inte så extremt- enda ggn ngn klagat på min förmåga är när jag hade dottern i sulkyn som ej hade fotstöd i bakåtvänt läge. Herregud liksom, mitt barn är den mest vagnsnöjda ungen ever (till skillnad från bebis nr 2).

Ja att bli stannad på stan händer nog inte så ofta i Sverige, här är det så sjukt vanlgit att folk dräller runt med bebisar, den ena mer nyfödd än den andra... Men det där med förslag känner jag igen, å det är såååå retfullt för de har ingen aning. Men det är ju samma när gravid, det tycks hejvilt fast man inte bett om det.....

Hm det där med råd man inte bett om har jag fått alltför ofta och andra tycks veta precis vad Alvas problem med sömnen berott på och vad man ska göra åt det :) Jag har mången gång kokat inombords!

Oj vad Lia har vuxit och blivit stor. Kollar andra bloggar mindre sedan jag börjat arbeta så har missat en del;). När Vincent var nyfödd var det många som kom fram men sedan blev det mindre. Kunde vara jobbigt ibland absolut! Kram

Händer i Sverige också. Min tjejkompis två-åriga son trotsade i mataffären. Varpå en tant kom fram och sa att "han verkar ledsen", och tyckte att min kompis skulle ge honom det han ville ha. :P En bra förälder vet bäst, synd att alla inte inser det :P

På vår resa ner till valencia stannade vi i san sebastian och när vi gick omkring där så började vår härliga lilla älskling gallskrika. Värst var att hon började skrika just då jag stod utanför en alkoholbutik. En aning skenant när alla ser på en som om man var den värsta mamman i världen och min kille kommer ut med en massa klirrande txakoli-flaskor och ett stort leende på läpparna. Dessutom vet jag inte vad det är för fel med barnen i spanien men vår bebis verkade vara den enda som grät och skrek och betedde sig allmänt dåligt.