Så här fräsch som jag vaknade upp idag har jag nog inte vaknat upp på någon nyårsdag, i alla fall inte på mycket, mycket länge. Lite småseg till trots efter en lång natt (i gravida mått mätt), så är det ändå förbaskat skönt att slippa vakna upp idag med plufsiga ögon, en mage i uppror, lätt frossa och järnkepsen på ;)

Nyårsaftonen blev lyckad i alla fall och jag kände mig fin i min grönblåa glitterblus och min nya lite kortare frisyr som jag fick med mig från Skåne. Gårdagens festtillställning blev en kul och värdig avslutning på år 2011 tycker jag.

Nu har vi alltså vaknat upp till den allra första dagen av 2012. Ett år som jag hoppas och tror kommer bli minst lika fantastiskt som det föregående. Vi skall ju bli föräldrar om drygt fyra månader och undertiden fortsätta att njuta av livet i Spanien, bara en sån grej liksom!?! Klart att det kommer bli bra det här.

Idag simmar vi nog lugnt här i Falun. En lokalproducerad hallonsoda som vi testade häromdagen är uppbunkrad i kylen och jag gissar att den kommer att bli dagens räddare bland gänget här. Dessutom har vi ju en obligatorisk bakfyllepizza att se fram emot senare i eftermiddag. Den måste man ju bara ha, oavsett om man är bakfull eller ej :) Nyårsdagen är fasen en bra dag på året! Slapp, slapp och slapp. Kan det bli bättre?

Varmrätten som vi skall servera ikväll är inget mindre än världens bästa chili. Denna vansinnigt goda chilin innhåller absolut inga bönor eller krossade tomater, som enligt receptet är bannlyst i chilikokarsammanhang. Här blir det alltså ingen direkt traditionell nyårsmiddag med skagentoast, oxfilé och glassbomb, vilket i och för sig också är gott. Men man skall alltid följa sin mage är mitt råd i såna här sammanhang och har man väl testat denna chili, så är det lätt att bli såld. Receptet kan man hitta här och den innehåller förrutom 5kg kött, en massa olika pepparsorter, corona och en flaska tequila.

Dalkarlarna här har sannerligen leverat när det gäller frukostar sedan vi kom hit. Och sällskapet har det inte heller varit nåt fel på hittills! Gårdagens frukost bjöd färskt bröd och nybakta wienerbröd från det lokala bageriet och nu håller vi på att brassa en klassisk english breakfast. En riktigt bra uppladdning inför ett hejdundrande nyårsfirande med andra ord och så gött för en frukostälskare som jag!

Vi är ca 10 personer som skall fira ikväll här hemma i lägenheten som vi fått låna. Vi står för förrätt och varmrätt och sedan kommer efterrätt och snacks med gästerna. Snön lyser tyvärr med sin frånvaro trots att vi befinner oss i Dalarna, men kallt är det. Jag räknar med att mössa och vantar åker på när jag korkar upp min Kopparbergs alkoholfria päroncider vid tolvslaget. Och förhoppningsvis har vi sjutglada grannar som fyrar av några tjusiga pjäser som vi kan njuta av, för den avdelningen hoppade vi över när vi handlade igår.

Nu är det dags för en dusch och sedan blir det kanske en sväng på stan innan gästerna börjar trilla in här.

Liksom förmodligen hela övriga Sverige har vi idag varit och handlat inför morgondagens grandiosa firande. Vi kom ut ur mataffärern med en väldigt massa cremé fraische och närmare 5 kilo oxkött :) Sedan hälsade vi på hemma hos våra vänner Camilla, Andreas och lilla Bell som också bor här i Falun. Efter det rattade vi in i Falun Centrum för att lite smått länsa glasbanken. Vi kom ut med ungefär 70st flasköl, en flaska tequila och  tre flaskor champagne till grabbarna. Japp, med tanke på att dem bara är 3st så lär det bli en blöt kväll idag och imon ;) Själv slog jag till på tre alkoholfria öl från systemet...party, party!

Väl hemma igen vid fem tiden, med bara frukost i magen, så enades vi om att så här länge har vi nog aldrig gått utan mat i det här sällskapet. Hungriga som få lagade vi därför till en smaskig kantarellpasta på kantareller från husets frys. Rikligt toppat med parmesan vart det en våt pastadröm för utsvultna magar kan jag lova. Då pastan ändå var att betrakta som en sen lunch så inhandlades även chips och dipp till middag. Nyttigt och mättande ;)

Nu har vi förflyttat oss 615km från Bjuv till Falun. Japp, vi är då inga latmaskar när vi är hemma och hälsar på! Dessutom blev det en tur via Malmö i onsdags så det har blivit några timmar i bil sedan vi kom hem. Resan gick bra och som tur var hade vi en bok på MP3 att roa oss med de ca 8 timmarna det tog att köra. Mannen körde hela vägen och jag åt godis, en ypperlig arbetsfördelning :)

Sist vi var i Falun och hälsade på våra kära vänner i vintertid var för 3 år sedan så det var sannerligen på tiden att vi pallrade oss hit. De har i sin tur varit jätteduktiga på att hälsa på oss på alla knepiga ställen i världen så det är inte mer än rätt att vi kommer hit i fyra långa, härliga dagar nu! Så här såg det ut för 3 år sedan när vi var här:

 

 

Februari

 

Fick syn på lite kort på mig själv från i våras då jag hade klippt mittbena och kortat till frisyren en aning. Plötsligt så tyckte jag att det såg så himla fint ut och blev dösugen på att hitta på nåt nytt igen! Har läst någonstans att det är ganska vanligt när man är gravid att vilja "toka till det" och göra nåt djärvt med frisyren. Kanske just för att kläder inte känns lika spännande längre eller vad tror ni att det beror på?

Hur som helst så skall jag få håret klippt idag av min svägerska här i Skåne som är frisör. Himla gulligt av henne tycker jag, för i dessa dagar har hon såklart mycket att göra med folk som vill bli festfina inför nyår. Dock tror jag inte att det blir nåt djärvt klipp för mig idag. Jag behöver bara få fräschat upp de där slitna topparna i längderna och vips så tror jag att håret kommer att kännas starkt och snyggt igen...men jag kan absolut inte lova någonting.

För så fort jag sätter mig i en frisörstol så kan vad som helst hända. Jag är nämligen inte alls en sån där "toppa-bara-lite-tjej" egentligen. Faktum är att jag nog är sämst på att gå till frisören och bara toppa till håret lite för det är ju sååå tråååkigt :) Jag vill i regel alltid ha en stoooor förändring när jag varit hos frisören, men det är ju inte alltid som det är läge för det. Faktiskt. Och nu tror jag nog att jag vill ha lite längre hår ett tag. Men, den som lever får se...för jag kan som sagt inte lova nåt!

Här ser ni gårdagens skörd av mellandagsrean. Inte så värst mycket att hänga i granen kanske, men faktum är att jag blev väldigt nöjd med mina två fynd. Båda inhandlades på H&M och kostade hela 50 riksdaler styck. En snygg oversize t-shirt med ett gulligt meddelande på att dölja en växande mage med och en kort blus med söta knappar i ryggen att framhäva en växande mage med. Två mycket praktiska jing- och jangplagg med andra ord. I övrigt tyckte jag att det fanns helt okej med rea på stan och det var ändå inte överjävligt med folk. Eller har jag bara blivit luttrad? Vill dock minnas en helt galen mellandagsrea på Kungsmässan förra året och den var sannerligen inte att leka med! Så nä, gårdagens var inte så farlig.

Nu har vi kommit ner till Skåne och lilla Bjuv där Vasses familj bor. Igår åt vi mat och myste med stora delar av familjen hemma hos Vasses ena bror. Det blev ett kärt återseende trots att vi ändå sågs i november senast och de rumänska kåldolmarna smakade kalas!

Idag får vi se vad vi hittar på här. Mest troligt träffar vi lite mer härliga människor, fikar och kanske till och med slänger in en bowlingmatch. Man kan ju inte sitta här och gråta över att det regnar ute ;)

Annandag jul och vi börjar vakna till ur vår juldagskoma. Gårdagen var en riktigt slapp dag som bjöd på julbordsrester, besök av min vän Kicki, filmmys, kortspel, en prommis och jultacos :) Förbaskat härlig dag! Idag är det obligatoriskt att åka ut och röja lite på mellandagsrean, även om man inte letar efter nåt speciellt, det bara är så. Tradition är tradition och sånt skall man ta fasta på i dessa tider.

Senare i eftermiddag styr vi kosan söderut mot Skåne och Bjuv för att mysa lite med Vasses familj. Skall bara packa en stor weekendbag med grejer bara för sedan åker vi ju från Skåne upp till Norrland (haha, okej vi skall bara till Dalarna ;) för att fira nyår. Så nu dröjer det en vecka innan vi är tillbaka i Göteborg igen. Hur som helst skall det bli himla roligt. Nä, nu har jag inte tid att blogga mer. Shopping väntar!

Jag säger som Allan Svensson: "Julafton är den enda dagen på året som man vet exakt hur den kommer att bli" och det tycker jag är störtskönt. Vår julaftonen flöt förbi som i en dimma av tända ljus, matos, ljudet av tv:n, smackandet av tuggandet på seg knäckkola och stämningsfull julmusik. Julgodisfatet var som varje år lite större och bättre än året innan och glögg han vi inte ens med att dricka, för det var så mycket annat gott på tapeten hela dagen ;)

Alla var delaktiga i matlagningen i köket, jag gick bananas på äggkoket och kokade fler ägg än nåt annat år tror jag. Har nog glömt att nämna att jag äter ägg som aldrig förr under graviditeten ;) Syster S rullade köttbullar, mor rensade brysselkål och Vasse stekte prinskorv bland annat.

Sedan kom så dagens hedersgäster runt kl. 13:30. Vi parkerade dem i soffan och avslutade färdigställandet av det kalla julbordet som vi alltid äter innan Kalle Anka. Efter Kalle och hans vänner är det sedan fritt fram att gå lös på prinskorvar, dansk leverpastej, janssons och julskinka!

Köttbullarna blev extra saftiga och delikata i år tyckte jag, men allt var såklart jättegott för oss som smakade vårt första julbord för året. Stackars mormor och morfar däremot åt sitt fjärde den här julen och var kanske lite mer trött på juldelikatesserna ;)

Sen blev det paketöppning! Tomten kom dock inte, det har vi lagt ner sen många år tillbaka. Kanske blir det tillfälle att ta upp den traditionen igen nästa år när vi blir en till (liten) till jul? Pyret fick i alla fall en fasligt massa fina paket av en blivande moster, mormor och morfar samt gammelmormor och gammelmorfar :)

Aftonen avslutades som alltid med mormors krämiga ris á la malta som hon sliter med att laga från grunden varje år. Pappa fick mandeln och kunde därmed lägga vantarna på mandelgåvan. Vasse testade sitt nya stjärnfilter till kameran som han fick i julklapp. Jag tyckte det blev riktigt fint när man fotar till exempel julgranen och alla ljusen blir till 6-stråliga stjärnor. Julafton 2011 var så till ända och vi sjönk mätta och belåtna ner i soffan mysandes över alla fina klappar och stämningen från årets mest förutsägbara dag klingade av i takt med mina gäspningar.

Så har man firat julafton än en gång på trevligt, lugnt traditionelltvis. Mysigt så det förslår och inga oväntade överraskningar, precis som jag gillar't. På uppesittarkvällen dock får det gärna vara lite annorlunda, för vem orkar äta julmat 2-3 dar i rad egentligen? Vår vän och värdinnan Susanne hade tagit fasta på detta i alla fall och hade bjudit in till indiskafton den 23 december. Och nu pratar vi inte bara en indiskrätt eller så, det var baske mig en hel buffé! Otroligt gott med mör kyckling tikka masala, frukt- och nötcouscous samt räkgryta för att nämna några rätter. Undra vad vi skall bjuda på för spännande nästa år för att toppa det här när hela gänget kommer till Partille på uppesittarkväll?!? Tur att vi har ett helt år på oss att fundera :)

Med 12 personer runt bordet så går det helt klart åt en hel del mat, men trots att vi alla åt tills vi var proppmätta så fanns det massa mat kvar.

Sedan mös vi i soffan med lite smått och gott medans vi smälte maten inför kvällens viktiga event....

...Paketleken! Tjohoo. I år kammade jag hem en snygg identitetsbricka att sätta på bagaget när man reser och en bananskärare :) Bara bra saker med andra ord. När klockan var lite efter ett var vi extremt nöjda och glada med vår uppesittarkväll och rullade hemåt för att sussa gott innan dagen med stort J.

Julfton är här och jag svävar som på små moln. Vill bara passa på att önska er alla en riktigt God Jul och hoppas att denna dagen blir en fin dag av gemenskap, kärlek och myspys. Vad ni än gör idag så missa för allt i världen inte Karl-Bertil Jonssons julsaga! Förmodligen den finaste lilla saga som diktats på en bit papper och helt klart bästa punkten i jultv-programmet.


Efter ett maffigt julbord finns det nämligen inget bättre än att sjunka djupt ner i soffan och minnas tider då julen fortfarande firades till minne av jesus födelse. Något vi alltid tycker om att bli påminda om innan vi dyker ner i berget av julklapparna under granen :)

Så än en gång, God Jul!

Just nu sitter jag i soffan med en sprakande brasa bredvid mig, julmusiken på och inte långt borta står den ståtliga granen. Jullugnet har infunnit sig och nu laddas batterierna inför kvällens uppesittarkväll med familjens vänner. Vi är tolv stycken som skall äta gott, skratta, mysa och viktigast av allt spela juklappsspelet tillsammans ikväll. Det brukar alltid gå hett till och vi är riktiga tävlingsmänniskor allihopa som gärna inte viker ner oss ;) Men julmaten har vi strukit och istället skall vi smaka hemlagat indiskt ikväll, som varit bestämt sedan september. Det skall bli spännande och säkerligen riktigt gott.

 

Tänka sig att imon är det julafton. Underbart! Får nästan rysningar när jag tänker på det. Finns det nån mer dag på året som har sånt fantastiskt guldstoft runt sig? Vi är i alla fall redo och så här såg det ut när vi klädde granen igår kväll.

 

 

Vi kör alltid mycket rött och silver. Klassiskt och snyggt. Fast vissa delar av julpyntet hade nog inte mått dåligt av att få en liten uppdatering. Tror nämligen att vi har haft i stort sätt samma pynt i 10 år.

Vasse och Mikael satt mest i soffan, drack öl, whisky och dirigerade oss andra. Jo, jo från soffan ser man ju såklart direkt ifall glittret hänger snett och vart det fattas kulor i granen ;)

Och så här tjusigt blev det till slut! Gran, och då menar jag en riktig gran, känns verkligen som ett måste på jul. Älskar lukten av riktig gran och skulle därför aldrig kunna tänka mig en i plast.

Äntligen har vi hittat hem till Göteborg igen! Gårdagens resa från Spanien gick smärtfritt och flöt på som beräknat, skönt det med tanke på hur bökit det blev sist. Väl framme i huset kl. 22 så möttes vi av den mest ljuvliga doft man kan tänka sig i juletid, nygriljerad julskinka! Åh fy bubblan vad trevligt och gott det var. Sent innan vi snusade ner oss i de sköna sängarna så klädde vi granen som självklart var den finaste någonsin. Det är den varje år ;) Nu har julen verkligen kickstartat för oss och den kunde inte kommit mer lägligt. Hallelulejah!

Nu är det dags för oss att ta planet hem till Sverige. Trots generalstrejk i Belgien (vi ska mellanlanda i Bryssel) så verkar det som att vi kommer att komma iväg som planerat. Yeey! Undertiden vi spenderar tid på två av världens kanske tråkigaste flygplatser och på 10 000 meters höjd, så kan ni få roa er med en kavalkad av bilder från gårdagen. Dagen då korv, cider, traditionella dräkter, regn, regn, mera regn och diverse djur fullkomligt tog över staden. Trots helt bedrövligt väder så hade vi en riktigt kul dag under vårt paraply. Vi fick dessutom höra att vädret brukar vara kasst på Santo Tomás så allt var visst i sin ordning :)

Ja, magen växer och putar allt mer under tröjan nu. Idag har vi nått fram till en magisk gräns i graviditeten, känns det som i alla fall. Vi är halvvägs! Vi har 140 dagar bakom oss nu och 140 dagar framför oss, på ett ungefär såklart ;) Pyret kommer nog ut när den vill ändå, men klart att halvvägs måste ses som viktig milstolpe!

Jag känner av små buffar dagligen nu, vilket såklart känns superhärligt, men än har inte Vasse fått känna något. Pyret har nämligen inte velat göra sig till känna och hälsa på sin pappa ännu. Men det blir nog av tids nog. Igår fick vi gjort vårt fjärde ultraljud också...tillslut. Vi var på vårdcentralen i nästan två timmar för när vi väl kom in på rummet så ville krabaten inte visa upp sig och röra på sig. Den låg nog och snusade gott fortfarande, så vi fick gå ut och gå lite för att få den att kvickna till. Och sedan tog det ju sin lilla tid innan vi fick komma in på rummet igen, så det var ju mindre kul att hänga där i två timmar. Dock var det klart värt det när vi fick beskedet att allt såg bra ut :) Nu kan vi koncentrera oss på att bara fira jul!

Om Pyret är en flicka eller pojke låter vi dock förbli en överraskning tills maj. För vem vill egentligen öppna sin julklapp före julafton?

Efter en lång och blöt dag på stan så har vi blivit inbjudna på tacos och filmmys hos grannarna ikväll. Skoj att få hänga med dem en sista gång innan de flyttar och verkligen skönt att slippa fixa med middag så här sista kvällen innan vi åker hem :)

Vi har ätit tacos hemma hos dem en gång innan och när jag då bloggade om det så beskrev jag det som ren och skär matporr! Gissar att vi har nåt liknande framför oss ikväll :) Paulina som är från Mexico har nämligen en egen tortillapress, som vi förresten skall få ärva nu när de flyttar (hurra!), och då får man helt nylagade, frasiga tortillas att toppa med helt ljuvliga tillbehör. Lätt bästa tacosen ever. Vill ni ta del av lite matporr på en onsdag så kolla in hur det såg ut sist vi åt tacos med dem här.

Dock kan jag villigt erkänna att jag just nu suktar efter en klassisk "svensk tacos", som på bilden ovan, också! Hm, kanske man kan klämma in en tacomiddag bland all julmat när man kommer hem? Det hade suttit fint det.

För helt ärligt så tröttnar jag rätt fort på julmat...och tja, det samma gäller för den mesta av den svenska högtidsmaten som i princip är den samma ju. Klart jag är görsugen på en riktigt dignande julbord till julafton, men redan på juldagskvällen så har jag lessnat på prinskorvarna, janssons och skinkan. Så då äter jag hellre nåt helt annat. Får väl se om man kan slå ett slag för lite tacos till middag då ;)

Men nu dags för the real deal tacofiesta! Hasta luego mis amigos.

Snart, väldigt snart, flyger vi hem till Sverige på semester. Närmare bestämt imon eftermiddag. Japp, 4 härliga veckor för min del innebär att jag inte är tillbaka på spansk mark förrän den 15 januari. Helt galet länge tills dess ju! Då kommer vi nästan ha hunnit fram till v.24 i graviditeten och till och med hittat till rätt sida om året. Det vill säga året då vi skall bli föräldrar. Så coolt!


Vasse flyger hem en vecka före mig, den 8 januari, så sista veckan skall jag bara kvalitetsmysa med vänner och familj samt klämma in en tur till Ullared. Jajamensan, det skall såklart rekas babygrejer och annat lull lull i Sveriges shoppingmekka när man är hemma:)


Fram tills dess har vi som vanligt ett späckat men ack så inbjudande och hyfsat spikat schema för vår Sverigevisit. Vi börjar med julfirande i Göteborg med min familj där vi också skall hinna med uppesittarkväll med vänner till familjen. I mellandagarna styr vi kosan mot Skåneland för att fira och umgås med Vasses familj och förhoppningvis hinner vi krama på en och annan vän där med. Den 29 december sträckkör vi från Helsingborg upp till Falun där nyårsfirande i dagarna 4 väntar med kära vänner. 3 januari är vi åter i Göteborg och har planerat in lite trevliga middagar och annat  innan Vasse åker tillbaka till Spanien. Ja, så ni kanske förstår att jag kommer vara i stort behov av den där sista veckan själv i Göteborg ändå...

Idag händer det grejer här i stan. Santo Tomás som firats sedan medeltiden äger rum, just idag, och varje år den 21 december runt om i Baskien. I San Sebastian innebär det att hela staden badar i Txistorra (en slags chorizokorv) som man äter med nygräddat majsbröd och så bälgas det lokal cider som aldrig förr. Vanligtvis är det studenterna i stan som säljer korv och cider ur små stånd och pengarna brukar gå till någon skolresa. Vilken bra grej va?!

För oss blir det första gången vi får vara med om detta, så det skall bli himla kul. Fast vädret kunde ju varit bättre förstårs :( Vi har också hört det ryktas om en stor, livslevande, namngiven gris som varje år "ställs ut" till beskådning för folket och som någon sedan vinner och får slaktad. Då har man nog flaskött för ett helt år sedan...den måste vi såklart också se!

Förr i tiden var detta dagen på året då bönderna besökte staden för att dels sälja sina varor och dels köpa de varor de själva saknade. Men de kom också för att betala hyra till dem som ägde deras mark, därav denna folkansamling i stan med marknader och mat på just denna dag. Kul med så gamla traditioner som får leva kvar tycker jag.

 

Jag har faktiskt ingen bild på Txistorra så ni får allt sukta över den här chorizon istället! Men som tröst kan jag alltså säga att Txistorra och Chorizo är i stort sätt samma sak. Txistorran är bara lite smalare och som ett enda långt rep istället :)

Som så många gånger förr när jag ligger i soffan med datorn i knät så tittar jag upp och inser att hela lägenheten under eftermiddagen hunnit bli kolsvart. Det går så fort och jag hinner aldrig med att gå upp och tända lite lampor och ljus innan det becksvarta är ett faktum. Fast just idag tyckte jag att det var ett rätt mysigt uppvaknande ur min datorkoma för jag hade ju den fina stjärnan i fönstret som lös behagligt och lagom soft julmusik på dessutom. Stämningsfullt och vackert så här fyra dagar från julafton.


Nu skall jag snart samla ihop mig för att dra mig ner på stan. Ikväll skall jag dejta min vän Marta och få snackat lite spanska :) Av mannen har jag beställt spaghetti carbonara till middag när jag kommer hem vid åtta, nio ikväll. Det kommer att sitta fint i kistan! Och imon är det stora grejer på gång....ultraljud igen och event i stan. Berättar mer om det imon såklart. Ha nu en fin kväll och var rädd om varandra.

När Vasse väljer frukost här hemma så får det gärna vara antingen färsk baguette med paté eller också nåt varmt, allra helst på helgen. I söndags fixade han till den här mumsiga mackan till sig själv, medan jag för ovanlighetens skull valde kokt ägg istället :)


Vasses superduperfrukostmacka (långt ord!) innehöll bladspenat, majonäs, stekt lök och svamp, stekt ägg, skinka och hotsauce för den som är sugen. En riktig Vassemacka med andra ord! Måste medge att den såg fasligt god ut när den var klar så såna här frukostmackor har han inte lagat för sista gången. Trevligt med lite ny influenser på frukostfronten emellanåt tycker jag, eller vad säger ni? Äter ni alltid samma frukost vardag som helg?

 

När man numera lever som glad nykterist så kan det vara extra roligt att se tillbaka lite på de goda och mer blöta dagarna man haft. En av de dagarna eller ja snarare kvällarna hade vi i somras när vi var hemma och hälsade på. Vi hade finbesök från Falun som såklart hängde med oss ut i Göteborg tillsammans med vår bästa vän Linda och hennes sambo Calle. Vi fick tag på ett bord på en uteservering på taket av en nattklubb och där blev vi sittandes från tidig eftermiddag tills vi nån gång efter midnatt (och många drinkar senare!) bestämde oss för att det var dags att dansa loss på dansgolvet. En riktig toppenkväll var det! Ni vet en sån där kväll som man bara har tillsammans med sina bästa, bästa.

 

 

 

 

Hittills tycker jag att det gått överförväntan bra att avstå alkoholen eftersom man vet att man gör det av en mycket bra anledning. När vin, öl eller drinkar inte ens känns som ett alternativ så är det faktiskt inte speciellt svårt att låta bli eller umgås i sällskap som dricker heller tycker jag. Men jag skall inte sticka under stolen med att juice, kolsyratvatten, läsk och alkoholfri öl är sådär spännande emellanåt...

Usch och fy, snart flyttar det nog in någon ny i lägenhet 3D i detta hus. Okej, inte usch för att dem nya inte är välkomna, men usch för att våra kära grannar flyttar ut. Ja, och inte bara ut som ut ur just denna lägenheten och in i en annan här i stan. Nej, de flyttar minsann hela vägen till Kanada! Eländes, elände.

Eftersom vi också snart flyr landet för julfirande i Sverige så ville vi passa på att bjuda hem dessa kära grannar en sista gång. Det blev därför en härligt god måndagsbrunch som höll på fram till kl.11:30, så det är tur att dem alla är forskare ;) Brunchen försvann i vanlig ordning i ett nafs och har därför inte fångats på bild, men det bjöds som alltid på delikat äggröra, bacon, champinjoner, frukt m.m.


Därefter avnjöts två cappucinos var i soffan, lyssnandes på julmusik medan vi drömde oss bort lite. Ett mycket bra avslut på en fin tid tillsammans blev det i alla fall och dessa grannar kommer vi verkligen att sakna! Så nu måste vi åka till Montreal nån gång och hälsa på.

 

Lördagen blev en görmysig fixardag på stan för vår del trots ihärdigt regn. Vi började med att sova länge, duschade och tog frukost på ett jättemysigt, litet café med massa julkänsla bredvid den stora katedralen. Sen hade Vasse en klipptid och jag strosande runt bland butikerna. Mycket nöjd över att ha fixat Syster S julklapp undertiden mötte jag sedan upp Vasse och vi fick även inhandlat hans julklapp från mig :)

 

Efter det blev vi pintxossugna och knödde in oss på en bar som vi länge haft span på, mest för att den ser så hemtrevlig ut från utsidan. Där blev det två pintxos var, en mosto (druvjuice) för mig och ett glas rött för Vasse. Runt kl.14 på lördagarna så börjar det bli tjockt på barerna i stan, då är det nämligen lunchtid och alla affärerna stänger. Så det gäller att komma ut i tid på helgen om man skall hinna handla!

 

 

Lagom mätta och goa blev det sedan kaffe på ett annat ställe som ligger precis runt hörnet. Jag testade dock en fruktfrappe istället och toppade det hela med en miniäpplemuffins. Är väldigt förtjust i att de har så mycket bakverk i miniformat här i stan. Passar perfekt för att dämpa sötsug utan att bli för mycket tycker jag.

 

Sista punkten på dagens agenda var att åter igen ta oss ut till köpcentret utanför stan för att fixa den sista julklappen. Det gick smidigt men vi plockade kanske på oss lite väl mycket (och tunga!) saker inne i den stora mataffären där ute...så sen fick vi allt kämpa med att bära hem allt från bussen. Trötta men mycket nöjda med vår fixardag kom vi till slut hem vid sjutiden och fick i oss lite mat. Sedan blev det kvalitetstv i sängen med sånt här förstklassigt snacks!

Här ser ni baskernas motsvarighet till vår jultomte. Det är alltså denna man som kommer med julklappar till barnen natten den 24:e december runt omkring i Baskien. Enligt den baskiska mytologin så är han en jätte som härstammar från tiden före kristendomen och jesusfödelse, då jättarna levde vid sidan av människorna i Baskien. När kristendomen sedan kom så var emellertid jättarnas tid över och sägnen säger att den enda överlevande jätten var denna man, som kallas Olentzero på baskiska.

Nu ser vi såna här dockor av denna bondejätte över hela staden och den allra största har de placerat över ett av varuhusen i stan. Jag tycker han är lite söt den här mannen! Hoppas att han har en klapp med till mig också...fast det är klart jag är ju inte här den 24:e december.

...och det enda jag kan tänka på just nu är att få komma hem till en stor, vit villa och insupa total julkänsla. Så här såg det ut där hemma i Partille vid juletid förra året.

 

Snön låg vit på taken och det kändes som om man befann sig i en riktigt mysig, julig film. Undra om vi någonsin kommer ha så här mycket snö på jul i Göteborg igen? I år blir det visst regn har jag hört. Suck.

I huset sprakade en munter brasa :)

Supersmarrig, vinkokt julskinka griljerades i ugnen och spred den mest underbara doft i hela huset!

Så här såg jag ut förra julen. Jag tycker att jag ser aningens vinterglåmig och c-uppsatsslut om jag skall vara helt ärlig, men blusen var fin. Vart är den nu undrar jag? Tycker alltid att man ser plagg på gamla foton som man inte har en aning om vart de tagit vägen. Mycket märkligt.

Och så här stilig var mannen i skjorta och slips på julafton. Tänk denna julen är vi nästan tre som skall åka hem och fira med våra familjer. Gud så mysigt det skall bli :) 5 dagar kvar, sen drar vi!

Tror minsann att det svenska blåsvädret har letat sig ner till oss här i Spanien nu. För herregud vad det blåser här idag! Vindhastigheter på 14 m/s sägs det bli idag och jag tror faktiskt att det kan stämma...sitter nämligen i köket nu och hör hur det slår i fönstren som vetter mot innergården. Ute viner det som bara den och vattennivån i floden är riktigt hög sedan några dagar tillbaka.

Jag såg ett filmklipp i förmiddags från den lokala dagstidningen på nätet med bilder på vågor som mätt upp mot 6,5 meter. Det ser helt galet ut! Den fina strandpromenaden runt berget som jag brukar spatsera fram på är tydligen avstängd och det har kommit upp en massa vatten på de närliggande gatorna i gamlastan. Kolla bara in videon här om ni vill se förödelsen.

Därför håller jag mig nog inne idag och nöjer mig med att störögt titta ut på de svajande träden uppifrån åttonde våningen. Dessutom är det ju fredag och dags för ett städröj här hemma. Bra tajmat va? :)

Bilden ovan har Vasse tagit tidigt i våras och det händer rätt ofta att stora vågor slår upp över vallarna mot havet. Det ser rätt fräckt ut och normalt sätt kan man stå några meter ifrån och betrakta skådespelet. Men de här vågorna och vindstyrkorna som vi har nu, verkar spela i en helt egen liga...

Det rumänska arvet är kanske en rubrik som får detta inlägg att låta onödigt pretentiöst och tungt, men faktum är att det ändå finns ett rumänskt arv i denna familj som gör sig påmint då och då.

 

Vasse är nämligen född i Rumänien och flyttade till Sverige med sin familj först som 9-åring. Där av det ovanliga namnet som många ofta frågar om :) Från början hette han faktiskt Vasile, men eftersom han alltid kallats för Vasse, så bytte han namn för några år sedan. För vår del känns kopplingen till Rumänien relativt avlägsen, men visst hela Vasses släkt är såklart rumäner och inom familjen lever språket kvar och delar av kulturen. Jag har aldrig varit i Rumänien, men skulle absolut kunna tänka mig att åka dit en dag och Vasse har inte varit där på nästan 20 år...

 

Men något som verkligen gjort intryck på mig när det gäller Rumänien är, kanske inte helt oväntat, maten. Genom åren då vi åkt och hälsat på Vasses familj i Skåne så har jag fått prova både det ena och det andra ur den rumänska kökskonsten som verkligen har fallit mig i smaken. Numera ingår ett par rumänska rätter i vår vardagsrepetoar här hemma och en favorit som vi ofta gör är deras äggmackor.

 

Mackorna är en version på fattiga riddare men som inte alls är söta. Vitt bröd doppas i en blandning av uppvispat ägg och vegetarisk allkrydda (med fördel den jugoslaviska "Vegetakryddan"). Sedan stekar man bröden i en pannan och toppar dem med i stort sätt vad man vill. Jag och Vasse har kommit på att det är vansinnigt gott att toppa med rödlök och gräddfil/créme fraische, så det kör vi oftast på!

 

Även frikadellsoppan på bilden nedan är en absolut favorit ur det rumänska köket! Den kan lagas både med en klar buljong eller som i detta fall med tomat i. Synd bara att det skall vara så svårt att få tag på rotselleri och palsternacka i Spanien, annars hade vi nog lagat den varje vecka...

 

 

Något annat som vi gärna äter men som vi är alldeles för lata för att laga själva är rumänska kåldolmar eller Sarmale som de heter på rumänska. Men förhoppningsvis får vi tillfälle att smaka dem igen när vi kommer hem till jul nu för dem vill man inte gå utan allt för länge! Skall se om jag lyckas fånga dem på bild då med :)

Ryggsäck passar väldigt bra på lärare, fysiker, fjällvandrare och diverse ingenjörer tycker jag. Ryggsäck passar dock mindre bra på mig, men så hör jag ju inte heller till någon av de ovannämnda kategorierna :) I ett försök att skona min rygg och undvika eventuella snedbelastningar så här under graviditeten har jag ändå börjat använda ryggsäck när jag gå och handlar. Coolhetsfaktorn på detta är nog lika med noll och nu känns inte en dramaten allt för långt borta ;)

På tal om en dramaten så är det faktiskt riktigt populärt här i staden, men så har vi ju också en population med en tredjedel som är äldre än 65år. Fast helt ärligt så ser man faktiskt en och annan yngre person komma dragandes med maten efter sig också. Det blir väl lite så när man inte kör bil inom staden och det kan ju faktiskt bli rätt tungt att bära ibland. Bäst är fredagseftermiddagar då man hör tanter och gubbar som lastat sina dramaten fulla med klirrande vinflaskor till helgens middagar :) Haha, det tycker jag är gulligt!

Vem vet jag kanske skall lägga beslag på min kära systers dramaten som jag köpte till henne i inflyttningspresent på skoj i fjol....så kan jag vara med i ligan här till våren!

 

 

Den här roliga boken om att vänta barn fick jag låna av min fina vän Lotta som redan läst den två gånger och nu väntar deras andra barn. Boken heter "På smällen, från A till bebis" och är skriven av Ann Söderlund samt Hannah Widell. En jättemysig, rolig gravidbok med precis lagom mässande ton som jag verkligen kan rekommendera till er som inte läst den. Trots att den har nåt år på nacken redan, så funkar den absolut ännu och innehåller mycket matnyttigt. Idag går vi in i v.20 i graviditeten och det känns väldigt bra. Om en vecka har vi hälften gjort, tjohoo!

Ja, förlåt men jag kunde bara inte låta bli att gå helt bananas på den nya julheadern. Tidigare idag lanserade jag en ny header med julkänsla, men sen blev jag sittandes ett tag med med mitt redigeringsprogram och klickade på. Ja, så blev det som det blev liksom. Lite galet, kitschigt jag vet. Men ibland behöver man lite färg och kitschighet med för att liva upp tillvaron. Och snart är det ju faktiskt jul!

Hallå där vakna upp ur era vinterdvalor och jula på där hemma som aldrig förr! Svep en kanna glögg, skråla med till Stilla Natt och försök glömma dammråttorna i hörnen. För idag är det 10 dagar kvar till julafton och less är inte more ;)

 

Såhär i juletider så håller jag och Tomten en rätt likvärdig kosthållning, skulle jag tro. För här äts det gröt till lunch var och varannan dag numera. Ibland blir det till frukost istället för till lunch men det gör detsamma. Gröt skall det vara i juletid och gröt är gott! Vill minnas att jag alltid älskat gröt i alla dess former sedan jag var liten och mamma kokade den åt mig. Nu får jag koka den själv och favoriten är just nu mannagrynsgröt med en klick sylt och kall mjölk. Juligt så det förslår, javisst.

Med risk för att göra någon hungrig igen...så kan jag ändå bara inte låta bli att visa er de helt ljuvliga hamburgarna som vi lagade i måndags. Ja, ni vet när vi rekonstruerade en fredagkväll. Har ni inte redan bestämt vad ni skall laga till middag ikväll så slå då till på ett par saftiga burgare! Lilllördag och allt. Och har ni redan bestämt vad ni skall äta ikväll, så strunta i linssoppan, falukorven eller lilla laxen och ge efter för ert inre hamburgebegär. Tro mig, ni kommer inte att ångra det!

 

Hamburgarna som vi gjorde innehöll 2st 75grams köttfärsbiffar toppade med varsin skiva smält cheddarost, bladspenat och skivad rödlök, smörstekt shiitakesvamp och bröden penslades med majonäs samt fransk senap. Det tog nog ca 20 minuter att fixa till och det blev mördargott! Så vad väntar du på? Ge någon lite hamburgekärlek ikväll!

 

Jomenvisst rör det på sig allt. Jordklotet? Tidvattnet? Vägguret? Nej, Pyret såklart! Den senaste veckan som gått har jag allt oftare känt av små, små buffar inifrån. Små livstecken men en sån stor lycka de skänker! Då är det väl på riktigt då och därmed inget påhitt det här med att någon flyttat in. Så roligt att just du där inne ville flytta in hos lilla mig.

Jag vet det är inte mycket som erbjuds, en ynka etta utan kokvrå, fast 24 timmars roomservice tillgänglig via en slang kanske kan kompensera för det? Om du lovar att stanna kontraktstiden ut så kan jag till och med tänka mig att slänga in en uppvärmd pool minsann. Skall vi säga så? Bra, då har vi en deal.

Här är vi! Dina knasiga, blivande föräldrar. Kanske inte snyggaste, smartaste och roligaste i stan. Men snudd på ;)

 

Den spontana reaktionen när man talar om för någon att man är hemmafru, både här i Spanien och hemma i Sverige, är alltid precis densamma. Först säger alla omgående: ”Åh, vad skönt!” och sedan ser man liksom hur de fryser fast i tanken på att dem själva skulle göra, tja just ingenting. Sedan, en millisekund eller två senare, så är det som om de hittar tillbaka till verkligheten och så säger dem: ”Men vad gör du på dagarna då?”. Jag lovar, det slår aldrig fel :)

 

Oftast tycker jag det hela är rätt roande, men visst blir jag ibland också trött på denna samma fråga, denna samma procedur, varje gång. Tur att vi inte allt för ofta minglar runt på fester där standardfrågan: "Vad jobbar du med då?" dyker på en var och varannan kvart. Det skulle jag bara inte orka med!

 

Så för att en gång för alla försöka förklara vad jag gör på dagarna då...tja, mestadels gör jag allt det där som vanligt, dödliga, arbetande människor gör på kvällar och helger. Det vill säga handlar, diskar, lagar mat och fixar matlådor, läser böcker, dammsuger, plockar upp, tar en middagslur, moppar golv, dricker en massa kaffe, pluggar spanska, källsorterar, fikar själv eller med vänner, går långpromenader, tar en tur på stan, skriver mail, tvättar och sist men inte minst bloggar.

 

Ja, jag inser att man kanske måste vara begåvad med en gnutta av min valiumlugna personlighet också för att inte få nippran på att göra "ingenting" om dagarna och inte ha ett jobb att gå till om mornarna. Men, jag tror alla skulle kunna vänja sig vid detta ändå och att det till och med skulle vara nyttigt! Det handlar ju i mångt och mycket om att ställa om sig mentalt och sanningen är att det är rätt skönt att ha så mycket tid för reflektion. Ibland kan jag gå en hel dag utan att prata med någon alls förrän Vasse kommer hem på kvällen. Då får man plötsligt utrymme att föra lite inre dialog med sig själv. Lite är väl det här livet som att gå hemma och vara föräldraledig tänker jag, fast med en ytterligare twist då, för du har ju faktiskt "bara" dig själv och hemmet att rå om.

 

Fast i detta nu är jag ju trots allt inte bara hemmafru för jag har ju fått ett stort uppdrag med att uträtta här om dagarna. Jag agerar ju nämligen numera även bebiskuvös. Och förväntas då på alla bästa sätt ta hand om vårt pyre till bebis i magen, så att det levereras fläckfritt, starkt och utan anmärkning efter 9 månader. Just det! Då har jag nåt att komma med nästa gång vi är på mingelparty. "Åh, jag? Jag jobbar som hemmafru och bebiskuvös."

 

I största allmänhet är det väl kanske tur att man inte gillar choklad, men i mitt fall så är det definitivt tur då det råkar ligga en tjusig pralinaffär i vårt hus. På bottenplan, precis på hörnet, ligger en butik ur chokladkedjan Chocolate Factory. Där inne ligger vad som ser ut att vara varsamt tillverkade praliner i stora högar på vackra, vida fat och den ene pralinen ser mer fantastisk ut än den andre. Trots att pralinernas skönhet är näst intill bedövande och förpackningarna är sådär lockande läckra att man bara vill ta på dem, så har jag faktiskt lyckats undvika att gå in i butiken. Någonsin. Kanske just för att jag halvt på väg in genom dörren alltid påminner mig själv om att jag faktiskt inte gillar choklad. Och så vänder jag och går därifrån.

 

Men så i fredags när vi hade våra vänner här på fördrink så kom de med ett litet fint paket just från denna chokladaffär. Så nu har pralinerna ändå lyckats leta sig de åtta våningarna upp genom huset och in i vår lägenhet :) Och pralinerna då? Åh, de är så otroligt fina...att titta på. Jag tror säkert att dem är gjorda av mycket högkvalitativ choklad med omsorgsfullt valda fyllningar, men. En gång lakritstjej alltid lakritstjej och med en man som sällan suktar sött så ligger nästan alla pralinerna kvar i sin ask, trots att det är Lucia och allt.

 

Fast att det idag är måndag så tror jag att vi skall försöka med konstycket att rekonstruera en fredagkväll här hemma. Vi skall alltså med hjälp av diverse fredagsmysiga detaljer iscensätta denna måndagskväll så att den knappt själv inser att den istället blivit en fredagskväll. Fredagar är för mig klart bästa dagen på hela veckan, oavsett om jag jobbar eller ej. Det bara känns ju så underbart, helgledigt i hela kroppen och jag får lust att bädda ner mig i soffan med en massa mys. I fredags fick jag ingen sån fredag, dock till förmån för fantastisk vegetarisk mat...men jag känner mig ändå snuvad på fredagsmyset!

 

Därför planerar jag ikväll att rekonstruera en fredagskväll tagen ur det förflutna av vår San Sebastianhistoria och mysa till det rejält med hemmagjorda hamburgare! I våras när vi nyligen flyttat hit så fick vi fullkomligt fnatt på just hemmagjorda hamburgare. Detta efter att vi börjat följa en blogg om en svensk kille som åkte USA runt och åt två riktiga toppburgare om dagen, i ett försök att kröna USA:s bästa hamburgare. My god! Vi åt burgare var och varannan vecka här hemma och experimenterade med olika toppings så att det stod härliga till. Så när jag idag skulle sätta ihop ett litet burgarcollage till detta inlägg var det inte särskilt svårt att hitta lite passande foton ur bildgalleriet ;) Någon gång framåt sommaren hade vi nog förätit oss och sedan dess har vi legat lågt på hamburgefronten. Fram tills idag om nu mina planer går i lås.

 

Ytterligare ett ess som jag tänkt plocka fram ur rockärmen för att verkligen lyckas med rekonstrueringen är att vi ännu inte sett förra fredagens avsnitt av På Spåret. Oh, yes! Det kommer bli bra detta.

Förra veckan fick jag minsann eld i baken och körde ett juklappsrace på 3 timmar en eftermiddag. Utmattad och stolt visade jag sedan upp de inhandlade klapparna för mannen som nickade nöjt. Här hemma är det oftast jag som sköter det här med klappar och presenter i allmänhet. Vasse erbjuder sig ofta att hjälpa till men det slutar ändå nästan alltid med att vi kommer hem tomhänta.

 

Sen när jag ger mig ut på egenhand så är det som om nåt magiskt klapp/paketsflow faller över mig och allt plötsligt faller på plats. Mycket märkligt och aningens stereotypt kan tyckas. Har den känslan att det nästan alltid är kvinnan i ett förhållande som fixar det här med presenter. Eller har jag fel? Nu är det inte i vart fall inte många klappar kvar att bocka av på vår lista. Sen kommer nästa huvudbry, hur vi skall lyckas få med oss allt hem i resväskorna också.

Kan det verkligen stämma att det är tredje advent idag? Fick nyss frågan hemifrån om vi lyckats komma i någon julstämning här nere med detta väder som vi bjuds i decembermånad. Och svaret är ja, julstämning har vi allt men visst är det klart svårare att hitta dit med 15 grader och sol ute. För mig är detta dock första gången som jag befinner mig i ett varmt land såhär nära inpå jul, så jag känner ändå att jag kan ta det. Det är ju lite tokigt, mysigt på sitt sätt. Men när vi kommer hem till Svedala om mindre än två veckor så håller jag sannerligen tummarna för gnistrande snö, knäppande kyla och röda små tomtar i vråna...

 

Fredagens vegatariska middag med våra vänner blev en riktig höjdarkväll. Både jag och Vasse som inte är några veggofan direkt blev mycket positivt överraskade. Precis allt vi fick in på tallrikarna smakade gott, riktigt gott till och med! Vi fyra delade på två förrätter, en sallad och två varmrätter vilket var mer än tillräckligt.

 

Desserten på slutet tryckte vi i oss trots redan fulla magar bara för att det såg så gott ut. Min favorit var helt klart falafeln till förrätt, pizzan med svamp som jag tyvärr inte lyckades fånga på kort samt den mastiga chokladkakan som jag avslutade med. Och då har jag inte ens nämnt den utsökta salladen på spenat, fetaost, soltorkade tomater, pumpakärnor, russin och balsamicoreduktion. Ljuvligt och fräscht.

 

Själva restaurangen var lite sådär skönt alternativ med "spännande gäster", duka-ditt-eget-bord-devis och kvinnlig personal som inte rakar sig under armarna. Men så befann vi ju oss också i de mer bohemiska kvartern i stan och baskiskan på menyn gavs störst utrymme. Jo, jo. Men trevligt var det så jag blir inte förvånad om vi ramlar dit snart igen. Tofu skulle nog världen kunna leva utan dock om jag får säga min mening om sojabönor som tror att de smakar som kött.

 

Igår hade jag besöksrekord här på bloggen och jag undrar lite smått vad det är som händer?!? Hela 116st unika besökare kikade in här någongång under fredagens timmar och jag känner mig så häpen. Men så roligt på samma gång! De allra flesta som kikar in här är dessutom jätteduktiga på att lämna små, trevliga kommentarer. Det uppskattas verkligen och det är så roligt att höra vad ni tycker om bloggen eller när ni bara delar med er av era erfarenheter.

 

Skoj, skoj. Om jag inte får fullkomlig hybris efter veckoslutets framgång nu så återkommer jag imorgon med ett inlägg om den vegetariska restaurangen. Hoppas att ni tittar in här då med :) Nu väntar TV:n för en lördagsfirande bloggerska!

Fick syn på en härligt, krämig latte i glas på stan igår och blev så vansinngt sugen. Brukar ju mest dricka cortado eller cappuccino jag annars, men då och då kan ju en hederlig latte vara rena drömmen. Mätta som bara den ifrån gårdagens besök på den vegetariska restaurangen kändes det som att en lätt frukost var på sin plats imorse. Så jag beställde en latte av baristan här och skar upp lite apelsin, grapefrukt och mango som jag tog med in till sängen...

 

...och här har vi suttit sedan dess :) Sicken latlördag detta verkar utvecklas till! Latte i sängen, ingen shopping på stan och en nästan färdiglagad middag redan. Vad kommer härnäst? Sittsår, kryp i benen och en potta nedanför sängen? Mest troligt ja. Kanske måste vi ändå hitta på nåt innan Nobelbanketten och El Clàsico på tv ikväll för att jag inte skall få stora nippran senare. Hm.

 

 

Åh, tänk att få gå på Nobelfest och äta middag i blå hallen. Det är nog faktiskt lite av en dröm för mig det. Har sagt till Vasse flertalet gånger att jag kallt räknar med att han vinner Nobelpriset i Fysik en dag så att jag får komma dit. Frågan är bara när?!? I brist på bilder på mig vid någon som helst tillställning som liknar Nobelfesten, så får ni hålla tillgodo med mig i brudklänning. Min hittills mest glamorösa dag i livet. Men kanske får jag en dag gå på Nobelfesten och då undrar jag om det inte kommer att smälla högre alltså.

Räkna i alla fall med att jag kommer att titta på SVT ikväll kl.18:50 när banketten drar igång. Alla dessa vackra klänningar, frisyrer, juveler och dekorationer. Bah, jag älskart! Självklart är kungligheterna de som drar de flesta blickarna till sig och jag skall inte sticka under stolen med att kungahuset fascinerar mig en smula.

Har ju på skoj sagt att om vi får en bebis av samma kön som Kronprinsessan (som ju också väntar barn i vår) så har vi ju löst hela namnproblematiken med vårt barn. Ja, jag tycker det är fasligt svårt att välja passande namn på vår blivande avkomma och då är ju i så fall det problemet löst. Jag menar Kronprinsessans barn kommer ju få en si så där 5-6st namn, så då plockar vi ju bara ett av dem till vår knodd sedan. Smart va?

Vill du ha nåt att göra tills banketten drar igång ikväll så kan du ju alltid kolla här där man kan se alla klänningar som Kronprinsessan burit på de Nobelfester hon deltagit vid. Rätt kul faktiskt!

Till middag idag hade det förresten varit käckt med en sån där barnmatsburk som de har i ett av HippHipp-avsnitten, där man bara vrider av locket och ut kommer en Nobelmiddag ;) Tror dock inte att vi har någon sådan i skafferiet så vi får väl se vad vi kan hitta på för nåt värdigt att äta en dag som denna.

 

Just i detta nu har vi två vänner, Angela och Iñigo, på ingång. Jag fixar oss lite snacks i form av grönsaksstavar och yoghurtdipp. En klassiker :) Vasse skall snart blanda till en drink till oss och sedan skall vi testa en vegetarisk restaurang här i stan som vi hört mycket gott om. Jag tror det blir en toppenfredagkväll med andra ord!

 

Fortsättningen på vår fina gårdag kommer här. Bilderna talar rätt bra för sig själva...

 

 

 

 

 

 

 

Det var här någonstans som mannen kom på idén att höra av sig till några kära vänner och bara berätta att vi låg och solade i 18 graders värme. Rätt elakt, jag vet, men ibland är skadeglädjen vägen till den egen sanna glädjen ;)

 

 

 

Mannens andra lediga dag för veckan (tack Spaniens alla helgdagar för detta!) spenderades mestadels på stan igår. Vi är annars väldigt bra på att få en dag att bara försvinna inom hemets fyra väggar...men när jag igår morse som alltid köpte färsk baguette på bageriet så föll jag pladask för vädret ute. Det var avgjort där och då. Vi skulle ut och det skulle bli en dag på stan i inte mindre än 18 grader och solsken. 18 grader i december! Amazing.

 

Bildbevis för den som inte vill tro mig ;)

 

Jag vet inte om det var känslan av vår som fick oss att promenera som ett nyförälskat par genom staden, men något med vädret var det. Om det inte hade varit för de fina färgerna på träden som ändå skvallrade om senhöst på kontinenten så hade jag nog kunnat skriva under på att det baske mig var vår.

 

 

När vi kommit ner till huvudgatan vid kanten av gamlastan så hade vi hunnit jobba upp en skälig aptit. Det var dessutom lunchtid för spanjorerna och det luktade gott från i princip varenda bar, vilket bara eldade på hungern än mer. Vasse fick bestämma pintxos för dagen och vi slog oss in på barerna under självaste "pintxo-rushhour". Vilket bara det ett skådespel i sig och något av en prestation i eventuell världsklass. Själv föredrar jag att äta pintxos när det är lite mindre folk. Då slipper man ha någon som knuffar runt en eller hänger över din axeln för att beställa, men Vasse älskar atmosfären under rusningstid.

 

Gårdagens lunch blev i alla fall chorizo kokt i cider samt varsin krokett med skinka. Sedan gick vi till nästa bar och åt stans godaste friterade räkor. Jag skojar inte, det är dem absolut godaste alla kategorier. Men tyvärr vet alla om det redan. Inne på den baren skulle man kunna bli ihjälträmpad om man råkade snubbla på väg in tror jag. När ett nytt fat friterade godheter anländer från köket till baren så råder det näst intill lynchstämning när det skall avgöras vem som väntat längst och därmed förtjänar få sina räkor :)

 

Mätta och belåtna drog vi oss sedan från gamlastan ner mot vattnet för att vila våra fulla magar och lapa lite sol.

 

 

...men det får ni se mer bilder från senare. Nu skall den här hemmafrun nämligen ut och röra på dököttet lite.

 

Jag tycker det går så himla mycket upp och ner det här med hungern under graviditeten. Vissa dagar är jag hur hungrig som helst och tycker magen knorrar mest hela tiden. Andra dagar glömmer jag nästan av att äta lunch. Häromdagen blev jag så  hungrig som en blixt från klar himmel när Vasse fixade med lunchen att jag kände mig yr och lätt svimfärdig. Så jag blev tvungen att tjuvstarta utan honom för att inte ramla av stolen i köket. Mycket märkligt det där.

 

Min barnmorska vill att jag skall äta minst 5 gånger om dagen och det är säkert bra...men herregud man gör ju inget annat än äter då känns det som! Visst, jag har hört det förr det här med att äta ofta och mindre portioner,  inte minst i diverse kost- och träningssammanhang. Minns speciellt när en nära vän höll på att träna som mest och därför åt sådär 5-6 gånger på dag och hon sa det samma: "Jag gör ju inget annat än äter!". Och påsen hon släpade till jobbet varje dag med förmiddagssnacks, lunch, eftermiddagssnacks samt inför-träning-snacks var enorm. Nu slipper jag ju åtminstone det problemet eftersom jag inte nödvändigtvis behöver förflytta varken mig eller innehållet i mitt kylskåp om dagarna ;)

 

Fördelen med att äta minst 5 gånger om dagen är ju i alla fall att blodsockret inte löper fullständig amok och tvingar en att äta en gräddtårta, eller två, själv på stående fot. För det mår nog ingen bra av. Gravid eller ej. Mitt favoritmellanmål just nu är nåt så enkelt som äpple i klyftor. Japp, har lite cravings på äpplen just nu och äter minst två om dagen. Gröna som röda slinker ner, men tips på fler goda mellanmål mottages gärna!

 

Trots att jag knappt fattar det själv så är det verkligen TVÅ år sedan jag den 8 december tog planet över Atlanten för första gången. För första gången skulle jag få se en del av det uppdiktade USA som man sett på tv och jag skulle även få se mitt blivande hem för större delen av 2010.

 

 

Det var hit jag kom. Till Heather Glen Apartments i Orlando, Florida. Här hade Vasse fått ett tvåårigt kontrakt på University of Central Florida och han skulle för första gången få testa på att forska, bara forska, på heltid.

 

 

Vädret var lite si så där under mitt besök dock. Kändes inte alls som det Floridaväder jag sedan vande mig vid, med heta dagar och extrem luftfuktighet. Men så var det ju också vinter när jag hälsade på. Floridaborna själva älskar vintern för då är solen mildare och det är enbart en torr värme. På sommaren kan man inte gå en meter utan att det dryper svett av en, men som svenskar hade vi inte så mycket emot det ändå.

 

 

Vi hade några riktigt fina dagar under mitt besök i alla fall. Här hyrde vi bil och körde över till västra delen av Florida. Sarasota heter den här stranden som blivit utnämnd till USA:s finaste flera gånger. Den var man ju bara tvungen att besöka, även om det inte var sommarvärme.

 

 

Såklart blev det också ett besök på Disney World när jag var där. Detta var mitt första i raden av besök som faktiskt lyckades bli hela 5 stycken innan jag lämnade Florida efter 7 månader. Vi hade många besökare när vi bodde i Orlando och alla ville gå på Disney World...

 

 

Annars vill jag minnas att vi åt oss igenom stan rätt så duktigt (vem hade trott nåt annat?!?) och att vi hade en supermysig vecka tillsammans. Ja, vi var nästan som nykära igen. Jag fick direkt ett väldigt bra intryck av Florida och kunde verkligen se mig själv bo där ett tag framöver.

 

 

För min del blev det 7 månader totalt i Florida efter att jag flyttade dit i början av februari 2010. Vasse bodde där ett helt år och sedan väntade nya utmaningar runt hörnet. Vi avslutade kontraktet på universitetet där och kom hem till Göteborg en snabbis igen. Jag för att läsa sista terminen på min utbildning och Vasse landade där en månad bara, för att vi skulle gifta oss. Efter det så drog han vidare till San Sebastian, Spanien, för mera forskning och här har han nu ett kontrakt på upp till fyra år. Och jag då? Äh, jag kom efter honom ner till Spanien i februari jag. Som vanligt. Ibland är det inte fel att vara gift med en äventyrare!

 

Idag har jag skrivit julkort, frankerat dem och skickat iväg till Sverige. Först blev jag väldigt sugen på att använda mig av den svenska Postens onlinetjänst där de skickar julkorten åt en efter några enkla klick. Mycket käckt för en utlandssvensk tänkte jag. Bara det att ETT julkort skickas till det nätta priset av 17,50kr! Så enkelt och käckt tyckte jag nog inte att det var ändå...så nu har jag fixat några egna och det gick hur bra som helst. Det var bara en märklig sak som jag reagerade på. Kuverten som medföljde korten hade ingen klisterremsa på baksidan. Vad fasen liksom! Blev tvungen att leta lägenheten runt efter lite tejp eller lim att stänga igen kuverten med till slut. Mycket konstigt. Nu hoppas jag i alla fall att våra julkort är på väg till Sverige och att de behagar att komma fram före jul...

 

Tycker egentligen att det här med att skicka julkort är lite förlegat i dagens samhälle där vi ständigt kommunicerar med allt och alla...inte som förr då detta kanske var den enda hälsningen man fick från någon avlägsen släkting eller vän på hela året. Men, men, visst kan det vara lite mysigt. Nu har vi i alla fall skickat ett par stycken och sedan planerar vi att skicka en kul, liten elektronisk hälsning till alla vänner och resterande familjen.

 

Hur gör ni med julkort nu för tiden?

Före uppfräschningen med hår som suttit i tofs en hel dag...

...efter uppfräschningen, lite fönat och tillfixat :) Jag blev supernöjd! Körde på samma toning som sist. Nu skulle jag bara behöva få klippt till topparna också. Sen är jag en färdig julpingla!

Idag har vi en lugn och skön dag tillsammans här hemma. Vasse är ledig, men jobbar lite hemifrån ändå. Spanien har nationellhelgdag idag till minne av dagen då de skrev på den nuvarande författningen som antogs tre år efter diktatorn Francos död. Och på torsdag är det dags igen för helgdag, så spanjorerna sliter då inte ut sig under andra halvan av året i alla fall. Det fullkomligt kryllar ju av helgdagar!

 

Jag lyssnar på julmusik och myser i soffan jag. 6 december idag alltså. Oj, oj, bara 18 dagar kvar till julafton och 15 dagar kvar tills vi åker till Sverige! Försöker som bäst att spana lite på julklappar på nätet, i hopp om att hitta nåt passande där. Varför känns det på nåt vis extra klurigt med julklappar i år? Jag kanske måste fixa mig en lussefika som på bilden ovan för att komma i stämning och hitta lite inspiration...när mannen är hemma får man ju alltid eftermiddagskaffe också. Slurp!

 

I lördagskväll efter vår grandiosa shoppingdag så mötte vi upp några vänner nere på cocktailbaren som ligger på vår gata. De är väldigt duktiga på cocktails där och verkar ha vunnit mycket priser under förra seklet (okej, nu tar jag kanske i). Med ett klientel som nog vanligtvis ligger runt 60+ hållet så är det kanske inte fräckaste baren i stan precis...men det är mysigt och ligger 2 min promenadväg hemifrån. Så därför brukar vi ändå hänga där en del, speciellt med våra härliga grannar, Bruno och Paulina, ifrån våning 3.

 

Efter ett par drinkar i baren, och en utsökt, kall druvjuice för mig, så föreslog i alla fall min mycket spontane man att vi skulle fortsätta kvällen hemma hos oss. Sagt och gjort. 2 minuter senare hade vi dragit ihop en spontan myskväll för åtta hemmavid. Paulina och jag skrapade ihop en massa förstklassigt snacks att mumsa på, vi tände ljus och satte på julmusik. Då alla var hungriga beställde vi också hem indiskt som vi aldrig trodde skulle dyka upp eftersom det tog hela 70 min att få det hemlevererat! Tur att vi hade bra med snacks för när maten väl kom sedan vid 23:30 så var vi verkligen vrålhungriga. Mätta och belåtna fortsatte vi sedan kvällen hängandes runt vårt soffbord ätandes av kolorna ur min juldekoration diskuterandes Céline Dion fram till klockan sent. Ibland är det inte så dumt att ha en mycket spontan man.

 

Det är förbannat vilken bra blogg jag skriver alltså. Ja, den tanken kommer över mig ibland när jag roat läser igenom mina gamla inlägg och småler lite för mig själv. Självgod? Nejdå ;) Det är inte så att jag på något sätt tror mig uträtta litterära storverk här om dagarna, men faktum är att jag gillar verkligen att blogga. Till en början tyckte jag att det kändes lite märkligt, lite för privat på nåt sätt att skriva om och illustrera sitt liv för alla tänkbara intresserade. Men den känslan släppte ganska fort och nu ser jag det mer som en chans att få skriva, visa de fina glimtarna av livet och ibland den bistra verkligheten i en ack så grå vardag. Att blogga är kreativt på en lagom flummig nivå för mig. Man får skriva precis som man vill utan vidare hänsyn till skrivregler (men det kan ju vara bra att oftast stava rätt i alla fall), man får skriva om precis vad man vill och så hittar man till så många andra härliga bloggare. Ja, jag gillar det skarpt!

Annars har jag inte mycket estetiska egenskaper inom mig jag inte. Okej, visst jag kan sjunga, det kan jag. Men när det kommer till att måla, binda kransar eller skriva med snirkliga, stiliga bokstäver så är jag helt lost. Min bildlärare på högstadiet, som var alldeles för snäll för sitt eget bästa, gav mig på nåt mirakulöstvis VG i bild. Kan ju i och för sig också ha berott på att jag var en av de få i klassen som klarade av att sitta still på sin stol och konversera i normal samtalston en timme i veckan, när vi hade just bild. Men ändå.

Bloggen är i mångt och mycket till för er där hemma som vill följa vårt liv här i Spanien och se vad vi har för oss om dagarna. Men det har lika mycket kommit att bli mitt lilla skötebarn där jag för utlopp för lite textmässig kreativitet emellanåt och där jag förhoppningsvis för en lång tid framöver har dokumenterat en skärva av vårt liv.

Ville bara säga det.

Hårfärg och lite andra förnödenheter ifrån mataffären är nu inhandlat. Efter en strapats fram och tillbaka, via några andra småbutiker och ett stopp i frukterian, är jag nu hemma igen med allt. Har precis värmt på och fixat till lunch när jag får syn på den obäddade sängen i sovrummet....jisses vad matt jag känner mig plötsligt.

Är det Pyret i magen som stjäl all min energi idag? Kanske håller den som bäst på att växa två centimeter till eller också utvecklar den lite känselnerver som kan vara bra att ha sedan. Vad vet jag. Faktum kvarstår, det blir lunch i sängen! Ner under täcket, datorn i knät och lunchbrickan bredvid. Bara för att jag kan, liksom. Ett avsnitt av Big Bang Theory till dessert och eftermiddagen är räddad. Tjohoo! Tur att det regnar ibland också ;)

Ingen direkt inspirerande syn när man tittar ut ur fönstret idag. Måndag och fasligt grått ute. Jaha, vad skall man hitta på idag då? Funderar på att promenera iväg och köpa mig en hårfärg kanske. Lite uppfräschning av de stackars, torra hårtessarna hade inte suttit fel inför kommande högtider. Frågan är om jag skall köra på samma mörkblondafärg som jag färgade sist eller gå mot nån mer kall, brun ton. Svårt!

 

Om det blir någon skillnad värd att visa (d.v.s. märkbart synlig) så får ni se det senare. Men jag är rätt säker på att jag i alla fall inte har kraft till något före- och efterprojekt i stil med detta. Det orkar jag bara inte en grå dag som denna. Vad hittar ni på idag?

 

Hur gick det då med julklappsspaningen igår? Hm, sådär va. En enda, ynka julklapp fick vi med oss hem. Knappast godkänt va? Men mysigt hade vi. Bussen ut till stans största köpcentrum Garbera, som jag alltid tänker heter Gerbera, tog 30 min ungefär. Köpcentret är för att citera vår kanadensiskevän här "Nästan för stort för européer men alldeles för litet för amerikaner". Och vi som bott i USA och besökt deras "Malls" blev väl aningens besvikna på utbudet. Plus dock för den mysiga juldekorationen!

 

Jätteversionen av den mataffär vi brukar handla i var nog det bästa med stället ändå. Affären kändes som en exakt rip off på WallMart då man kunde köpa allt från strykjärn, tv-apparater och plastmuggar till söta gosedjur, ost och sprit. Och där mina vänner, gjorde vi ett fantastiskt fynd. Vi hittade guld i mejerihyllan skulle man kunna säga. Där uppradade bland tusen och åter tusen småyoghurtar, som spanjorerna äter så det sprutar ur öronen, fann vi det här:

 

 

Vilken lycka! Vi slog till på tre burkar direkt. Är det nåt vi saknar här så är det ju mejeriprodukterna hemifrån i allmänhet och crème fraiche i synnerhet. En rejäl klick åkte ner direkt i morgonens äggröra och fler rejäla klickar skall få toppa min smarriga Chili con carne ikväll.

 

Ibland har man tur alltså. Men mest skulle jag tro att vi har alla satans fransmän som cirkulerade runt i köpcentret att tacka för detta. Med kanske uppskattningsvis en mil till franska gränsen så är det nog enbart deras förtjänst att denna syrliga mjölkprodukt hittat till en spansk mataffär. För tro inte att spanjorerna använder den. Nej, nej. De har nämligen ingen aning vad man pratar om när man nämner mjölkprodukter och matlagning i samma mening.

 

Söndagsförmiddagen här hemma stavas English Breakfast. Mannen iförd gårdagens inhandlade och snyggt randiga pyjamasbyxor har huserat i köket den närmsta timmen. Själv stod jag för brödleveransen ifrån bageriet nere på gatan. Där fick jag syn på en kändis minsann! Ruud van Nistelrooy stod plötsligt där utanför med några av sina lagkamrater. Hans Málaga spelar nämligen mot vårt Real Sociedad i eftermiddag och vi bor ju som tidigare nämnt rätt nära fotbollsarenan. Skulle gissa att de var ute på en liten morgonpromenad bara och det var ju jag med...på sätt och vis ;)

 

Nu skall jag avsluta den goa, kaloririka frukosten till dagens avsnitt av julkalendern. Sedan i eftermiddag väntar powerwalk med en kompis. Kanske lite för att väga upp frukosten men mest för att tjitt-tjej-snacka lite. Sånt är också viktigt.

Lustigt nog kommer bossen, ja alltså Bruce Springsteen, faktiskt till San Sebastian i sommar med. 2 juni spelar han tydligen på stadion här där normalt fotbollslaget Real Sociedad spelar sina hemmamatcher. Lite roligt tycker jag eftersom Bruce även kommer till Göteborg i sommar och jag har följt uppståndelsen (cirkusen?) kring det kommande besöket där via webben. I Göteborg sålde han visst slut på mindre än en timme men jag tänkte att här i San Sebastian kan det väl inte vara samma tryck på biljetter. Eller?

Så läste jag tidningen idag...och visst han hade inte sålt slut på en timme här, det tog visst två dagar, men slutsålt är det! Jag såg förresten folk som köade för biljetter när jag gick förbi en stor elektronikaffär igår utan att veta vad all uppståndelse handlade om. Jesus. Bruce Springsteen alltså. Vad är det jag missat?

Nä, jag är nog verkligen ingen konsertmänniska jag. Sörjer inte nämnvärt att jag inte lyckats lägga vantarna på några biljetter till detta stora happening, men lite gratisunderhållning har jag aldrig tackat nej till :) Räkna med att jag kommer att hålla fönstren öppna den 2 juni nästa år! Jag menar vi bor ju ändå bara 300-400 meter från arenan så om vindarna är med oss då...

(Bild lånad från den lokala dagstidningen online)

Här gick jag förbi igår och undrade vad tusan det var frågan om. Hade hellre sett att det var rea på min svarta manick...men icke!

När det regnar i San Sebastian, och i hela Baskien för den delen, då regnar det vanligtvis ordentligt. Igår tror jag inte att vi fick de där 22mm regn som meteorologerna utlovat, men regna det gjorde det. Och mer av den blöta varan väntas under helgen. Jag är mycket nöjd med att jag bemödat mig med att konka hit mina gummistövlar ifrån Sverige, så att jag aldrig behöver oroa mig för dränkta fötter och lunginflammation. Vilken total befrielse det är att sticka ner tassarna i dessa gummisköldar till skor mot all väta och obehag. Sedan kan man fritt plaska runt i vilka vattenpölar som helst. Fantastisk uppfinning får jag säga!

Enligt den guidebok om Baskien som jag fick innan jag flyttade ner hit så faller det lika mycket regn här som det gör på västra Irland. Hela 200 regndagar per år har vi enligt statistiken. Helt otroligt! Inte undra på att Baskien är så grönt. Dock kan jag inte påstå att det känns som att det regnat speciellt mycket under mina 10 månader här. Så det måste ha varit ett ovanligt fint år ur vädersynpunkt. Eller också så är det för att man är från Göteborg och är så van vid kasst väder att man inte tänker på det ;) Fast för min del får det gärna regna lite då och då om man får ha strålande sol och allt mellan 15-25grader där emellan. För det skulle ju liksom aldrig hända i Göteborg där vädret mest är rått och blåsigt mellan regnperioderna.

Nu skall vi ta bussen till det stora köpcentret som ligger lite utanför stan. Julklappsspaning står på schemat. Ha en fin lördag.

Vecka 18 är här och visst har väl en liten kula börjat växa till sig på magen nu? Det är svårt att se det själv tycker jag, men det blir tydligare när man ser det på kort :) Dock skall tilläggas att det inte är det lättaste att ta kort på sin egen mage så ni får hålla till godo med denna dokumentation för nu.

Med mindre än tre veckor kvar till nästa ultraljud så längtar vi massor efter att få se vår lilla akrobat igen! Nu förväntas den vara ca.12cm lång i sitthöjd och väga runt 150gram. Låter kanske inte så stort...men eftersom den var 3,5 cm lång första gången vi fick se den så känns det ju som världens utveckling!

Personalen på vårdcentralen säger dock varje gång när vi tittar på bebisen att: "Es Pequeñito!" alltså ungefär "Den är jätteliten!". Antar att dem som tittar på bebisar i magar hela dagarna tycker att vår lilla krabat är lika stor som en pyssling ännu, men för oss är det ju en megaskillnad varje gång den blivit några ynka centimeter längre.

Enligt nedräknaren här på bloggen så har vi nu gått 120 dagar med Pyret i magen och det är visst 160 dagar kvar. Jaha, trevligt. Än så länge har det ju varit världens enklaste "promenad i parken" så att säga. Får se hur det fortskrider detta...men så länge man har nära till skratt och omges av omtanke och kärlek så klarar man ju rätt mycket faktiskt.

Godmorgon. Idag är det mörkt och murrigt här utanför fönstren. Fördelen annars med att bo på åttonde våningen är att när solen skiner så fullkomligt badar lägenheten i ljus, vilket jag bara älskar. Nu är det andra bullar. Jag går runt här och tänder ljus i hela lägenheten för att försöka göra det mysigt. Efter flera veckor av sol och fint väder känns en regning helg faktiskt rätt välkommen ändå. Jag ser fram emot att mysa under en filt, äta tacos, se på film och dricka té. Hade det inte varit för att vi planerat att julklappsspana i morgon, så hade vi nog stannat under den där filten hela helgen faktiskt för kylen är uppfylld och filmerna som väntar många :)


Tyvärr kunde inte Tomten leverera igår heller så nu står jag i stand by på min julklapp. De hälsade att de kunde ringa när som, ja idag eller på måndag vem vet, och säga att manicken äntligen kommit till butiken. Så nu väntar vi. Fast det är klart, Tomten har väl bråda dagar så här års.

 

Så möts vi igen. Jag och Mr. Mopp. Sällan angenämt men jag gillar banne mig känslan och lukten av nymoppat golv. Idag bestämde jag mig för att lägenheten behövde en inför-jul-städning och satte fart. Har lyckats tvätta alla köksluckorna i köket, dammsugit och nu även moppat. Med Absolute Christmas skrålandes ur högtalarna här hemma så gick det faktiskt rätt smärtfritt att få lägenheten skinande ren. Lite skön spontandans och mikrofonimitationer med moppen till de bästa av jullåtar och det blir så mycket roligare att städa helt enkelt.

 

Vet ni? I kväll kanske tomten kommer också. Bara en sån sak. Aningens tidigt men ack så uppskattat i så fall. Om Tomten har läst önskelistan ordentligt så förväntas det ligga ett hårt paket innehållande en svindyr, svart liten manick som jag suktat efter länge i säcken. Hoppas, hoppas att Tomten fått nya läsglasögon i år. Jag håller tummarna!