Jag gillar ju trots allt att blogga och nu har våra vänner utomlands nyfiken undrat om jag skall fortsätta att blogga även i Sverige. De vill gärna fortsätta att följa oss dem med.

 

Lite roligt att det nu är ombytta roller där. Innan bloggade jag ju för att det var familjen i Sverige som ville följa oss i Spanien :)

 

Och så alla ni andra fina som tittar in här titt som tätt och lämnar glada kommentarer.

Tack snälla ni, det värmer med respons på det man knåpar ihop här.

Hoppas att ni vill följa oss här på min nya blogg framöver.

För detta blir sista inlägget här.

 

Tack och hej.

 

Hej på er.

Visst blev det en lyckad utgång med tjejerna igår. Klackarna var på och humöret på topp när jag virade halsduken tätt runt halsen och styrde stegen mot gamla stan. Där blev det friterade räkor med aioli, rödvin i små löjligt fina kupor följt av fancy G&T:s i en livlig bar.

'

Svårt att vara missnöjd med det faktiskt.

 

Och ja, det var en väldigt trött mamma som vaknade i morse, men det var det värt. Lite äggröra, starkt kaffe och en välbehövlig förmiddagsvila gjorde dock susen för mina plufsiga ögon. Och tur var väl det för söndagen har inte spenderats på sofflocket, även om man kanske skulle kunna tro det. 

 

Nej, här har vi varit på språng halv dan.

Vi började med lunchbjudning hemma hos favoritvännerna i sedvanlig spansk anda.

Goda tilltugg, mera vin, saftiga lammkotletter, vitlöksstekta inlagda paprikor och ljuvliga chokladkakor.

Därefter kaffe på en mysig bar i närheten och så slank det visst ner en G&T till.

 

Behöver jag säga mer? Vi har haft en toppenhelg!

 

 

Vi tog vara på dagen idag och spenderade eftermiddagen ute i vår vackra stad.

Solen sken och humöret var på topp. Vi försöker att kram ur det sista ur spanienlivets goda.

Det bestod bland annat av italiensk glass, bus på en ny lekplats, havspromenad i solen och kall öl i hamnen.

Verklig livskvalitet för trötta vintersjälar.

 

Söndag och lite reinkarnation vankades för denna mamma idag.

En god vän tog mig med på ett vattenspa i förmiddags som helt klart hade sån där

"Okej-jag-dör-vad-skönt-känsla" på sig så fort man klev innanför dörrarna.

 

Jag blev verkligen frälst.

 

Så frälst att jag nu har lovat kära mannen att han skall få gå dit med min väns sambo på lördag för detta stället bara måste upplevas. Lokalen med dess många rum i olika nivåer, dess dimmade belysning och vattenånga som dansade på vattenytan satte en sån där fantastiskt avkopplande mystisk stämning på hela stället som liksom fick en att slappna av i ett enda antedag.

 

Precis vad en trött mamma behöver.

Precis vad vem som helst behöver i december månad faktiskt.

 

Två timmar spenderade vi bland varma och kalla bassänger med masserande jetstrålar. Där till underbara ångbastus där man utanför kunde gnida in sig i isbitar(!), stora generösa bubbelpooler med möjlighet att helt ligga ner och så blev det till och med ett dopp i havet.

 

Japp. Det havet. Det stora, kalla havet. Vi sprang ut från spa:t, i bikini genom sanden i 7 gradig värme, för att sedan slänga oss i ett 15 gradigt hav. Sedan sprang vi upp igen medan folk promenerade förbi på stranden iklädda dunjackor och mössor. Wow, vilken häftig känsla! Väl inne i Spa:t igen så kunde vi kura ner oss i bubbelpoolen och känna oss vansinnigt levande.

 

Denna ljuvliga dag avslutades därefter med en spontan hamburgelunch hemma hos oss som pågick resten av eftermiddagen. Och kvällen. Vi drack två flaskor vin och gästerna tog med småkakor bakade med massa kärlek. Och smör.

 

Kan inte säga annat än att jag känner mig lite smått pånyttfödd.

Och nu skall jag sova som en stock.

 

Idag kör vi en söndagsfavorit i repris. Vasse skall springa ett lopp på 10km och efter det är vi medbjudna på lunch till det där trevliga matsällskapet igen. Ni vet där vi var sist och åt mat så det nästan sprutade ur öronen, pratade lustig engelskspanska och skickade en Lia laget runt vid bordet. Just dit skall vi idag igen.

 

Men först blir det alltså ännu ett lopp. Jag vet faktiskt inte riktigt vad som har hänt med min man den här hösten. Han radar upp lopp som den värste proffsatleten och smal som bara den har han blivit med. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det....haha. Nä, jag skojade bara. Det är såklart roligt. Så ja, idag skall jag och Lia agera första påhejare igen och dela ut bamsekramar vid målgången till en svettig man.

Vi börjar bli rätt bra på det tycker jag.

 

Extra roligt den här söndagen är att Vasse skall få vara med och laga mat i köket hos matsällskapet där kvinnor är portförbjudna. Yes, på riktigt portade. Vilket inte är så synd om oss alls faktiskt tycker jag. Då kan vi ju lugnt luta oss tillbaka och njuta av maten som männen lagat till medans vi pimlar vin.

Det kan jag lätt ta en söndag.

 

 

Jomenvisst blev det familjemys idag som planerat. Vi bara började vår gemensamma dag lite senare än vad vi kanske hade trott. Det var nämligen en viss man som kom hem klockan halv fyra i natt från sin grabbkväll. Så han behövde liksom sova en stund först. Typ fram till lunch, hehe.

 

Men vi har hunnit med att hänga i lekparken och ätit vrålgoda hamburgare till lunch ändå. Lia njöt massor av att få leka med pappa i parken idag. Vi är ju där varje dag, så hon börjar kunna det där nu. Men när pappa är med blir det ju lite extra skoj såklart. Idag åkte hon både rutschkana och gungade två gånger.

Sedan var det dags för en rejäl portion fiskpuré med plommon till dessert.

Så här på sena eftermiddagen börjar vi känna oss rätt möra och längtar till soffhänget med film som hägrar om ett par timmar när Lia gjort natt. Skulle sedan tro att vi somnar rätt tidigt ikväll.

Tjohej, för den lördagskvällen ;)

 

 

 

Briesalamibaguette med caprese on the side och ett glas rött.

Så ser mitt fredagsmys ut ikväll. Jag kör solo här i soffan då Lia sover och Vasse är hemma hos en kompis för fotbollskväll. Jag valde att hoppa fotbollen jag framför lite skön egentid framför datorn.

 

I eftermiddags var vi hos doktorn och fick vaccinerat Lia. Tredje omgången vaccin nu och den sista rundan som vi hinner med här i Spanien. Nästa gång blir det på BVC hemma i Sverige.
 Vi har haft tur som sluppit undan feber i samband med vaccinationerna, och även denna gång verkar vi ha klarat oss. Skönt.

 

Nya matchvikten på lilldamen, så här vid 7 månaders ålder är 8430 gram och så är hon hela 69 cm lång.

Inte illa pinkat!Vid senaste vägningen och mätningen, vid 5 månader, så vägde hon 7110gram och var 65 cm lång. Så det går ingen nöd på henne direkt ;)

 

Igårkväll klockan sju satt jag på en bar med en kall öl i den ena handen, i den andra jonglerade jag stundom en minitamburin och stundom en kletig majskrok. Under tiden gjorde min vän på andra sidan bordet samma sak och vi kunde dessutom föra en roande konversation mellan allt bebisgullande och leksaksparerande i en halvfull bar.

 

Vi hade bebisträff på spanskt vis skulle man kunna säga. Barhänget hade dessutom föranletts av härligt bus i en smockfull lekparken, sådär vid sexsnåret. Då och någon timme framöver är nämligen bästa lektiden tycker spanjorerna här.

 

Att två mammor, en bebis på 7 månader och en bebis på 12 månader skulle spendera en timme på en bar drickandes en öl medan barnen leker och snacksar, känns ju rätt märkligt för en svensk. Då vi hade så trevligt och då jag inte minst själv insåg att så här kommer det inte vara när vi flyttat hem igen, så var jag bara tvungen att påpeka det för min vän.

 

Jag påpekade att så här som vi umgåtts nu den senaste timmen skulle ALDRIG hända i Sverige. Min vän såg då förvånad ut ut och undrade men när går man till baren med barnen i Sverige då om man absolut inte gör det klockan sju på kvällen? Eh....man går nog inte alls till baren med barnen i Sverige, oavsett tidpunkt, men absolut inte efter fem på eftermiddagen blev mitt plumpna svar.

 

Det tyckte min vän var jätteroligt.

Jag tycker att det var roligt att vi äntligen sågs efter så lång tid och det var kul att umgås sådär riktigt osvenskt. Det är trots allt det där som är tjusningen med att bo utomlands, att man tar seden dit man kommer och försöker ta del av den kultur som råder där man bor.

 

Här blev man bjuden på sovmorgon i morse. Lillbusan och hennes pappa hade klivit upp kl.07:30 och lämnat mig ensam kvar i sängen. Själv vaknade jag en timme senare och undrade varför det var så tyst i rummet ;)

 

En goefrukost senare och söndagen var i full fart. Lia för dagen iklädd mysigaste onepiecen och hennes pappa i söndagsslappkläder körde en omgång rejält bus i sängen före vilan. En rätt fysisk aktivitet där det gäller att se upp för flaxande händer och karatesparkande knubbiga små ben som kommer flygandes genom luften. Vem behöver träna med en snart 7 månaders bebis hemma?

 

Idag har jag en tanke om att få målat naglarna och städat ur garderoben. Hoppas att båda delarna kan infrias. Det hade känts klart tillfredställande. Och så skall jag äta en massa grön chiliwok med kyckling. En kryddig thaigryta toppad med färsk koriander är precis vad jag känner för en regnig söndag som denna.

 

Yummie!

Hjälp vad trötta vi är nu hela familjen efter en lång och lyckad dag i ösregn. Vi promenerade ner till målgången av loppet som Vasse sprang vid tolvtiden i regn som inte var av denna värld. Jisses vad blött och kaotiskt det var med hela stans invånare samlade på samma ställe där precis alla hade ett varsitt paraply. Well, vi fick i alla fall sett Vasse springa i mål på en kanontid och det var ju det viktigaste. Han var jättenöjd med tiden 1 timme och 37 minuter och hade känt sig stark trots allt. Vi som inte sprungit några 20 kilometer i ösregn var dock lika glada för att få komma in en stund i värmen efter målgången. Vi tog en kaffe hemma hos Thomas, Vasses kollega som också spungit. Vi lekte en stund med Lia och hängde lite i köket tills det var lagom att käka lunch allihop tillsammans. Vi fick leta restaurang ett tag eftersom det var mycket folk ute och vi var ett stort sällskap men till slut så blev det bra. Perfekt att ha fått firat farsdag lite med på ett hörn där ;)

 

Så glad jag är att min syster och tjejkompisarna fick till det och lyckades komma hit den här helgen. Det är ju så mycket som skall klaffa med ledigheter, pengar och annat när man skall iväg och resa ett gäng ihop, så det känns extra roligt att det blev av. När man bor utomlands så är det verkligen besök som dessa som förgyller tycker jag. Trots att man har det bra till vardags och trivs där man bor så är det ju så himla roligt att få visa upp och dela allt det där man gillar tillsammans med sina vänner. Här kommer ett bildregn från helgen som gick och jag vill redan nu passa på att varna hungriga läsare för eventuellt stötande bilder ;)

Den där vandringen i bergen som jag och tjejerna gjorde i fredags när solen sken är banne mig lite som balsam för själen. Jag kan inte se mig mätt på den vackra utsikten över det dramatiska landskapet där havet möter de gröna baskiska sluttningarna. Tjejerna höll med och tyckte att det var en kanonutflykt. Drygt två timmar tog det att gå 6,4 km från den lilla fiskebyn Pasaia tillbaka till San Sebastian på den led som är en del av pilgrimsvägen till Santiago de Compostela. Gå den om ni får möjlighet någon gång!