På tapeten sömn

 

Oj finns det något lika engagerande ämne för oss spädbarnsföräldrar som sömn? Det verkar diskuteras flitigt för tillfället bland de mammabloggar jag följer och på diverse forum finns hundratals trådar i ämnet med om man bemödar sig med att söka där. Det är såklart inte alls konstigt att denna fråga är så intressant för matematiken är så enkel att om inte bebis sover, så kan inte föräldrarna sova heller. Punkt slut. Och dagtid ser man ju också helst att de sover ett tag, dels för att hinna göra något själv och dels för att få en piggare och gladare bebis hemma. Vi funderar också mycket på det här med sömnen just nu. Det blir nog så ju äldre de här småknoddarna blir och vakentiden för dem blir allt större. Plötsligt är det saker som distraherar och som gör att man kanske inte alls har tid att sova och så vidare. Då blir det naturligt så att man börjar fundera på hur skall man få dem att sova på bra tider, alltså någon typ av sömnrutin och hur skall man få dem att somna smidigt?

 

Den senare frågan är nog vårt största huvudbry just nu. Det vill säga HUR Lia skall somna. För sova gör hon. Dagtid skrapar hon ihop ca. 3-4 timmar oftast uppdelat på 3 längre sovpass, vilket är kanon. Då orkar hon vara vaken och är glad där emellan. För natten somnar hon, som tidigare nämnts här på bloggen, oftast runt 20:00-21:00 och sover sedan till 07:00 med ett nattmål runt 03:00-04:00. Och det är inga problem att få henne att somna om på natten när hon ätit. Således får vi (läs jag) sova bra på natten förutsatt att jag bara går och lägger mig i hyfsad tid. Därmed är vi lyckligt lottade tycker jag. Men så till "problemet". För att lilldamen skall somna så är det vaggning som gäller. Vaggning, vaggning och åter vaggning. Vi kör oftast på pilatesboll där vi håller henne i famnen, helt enkelt för att det är bekvämast.När hon somnat så lägger vi ner henne i sin spjälsäng som står i vårt sovrum. Oftast går det lätt att lägga ner henne, men ibland vaknar hon till och då får man vagga igen tills det går att lägga ner henne. Att hon vaknar när vi lagt ner henne är mest frekvent vid sista läggningen för natten, på dagen är det nästan aldrig några problem. Är vi i väg någonstans så får vi vagga henne i famnen och sedan lägga ner henne i vagnen. Somna i vagn, eller "vagna" som det heter, funkar inte alls. Och ja, det börjar bli rätt drygt MEN det fungerar. Hon sover ju bra när hon somnat.

 

Så nu funderar vi i alla fall mycket på hur man skulle kunna göra för att på ett vänligt men bestämt sätt försöka vänja henne av vid detta beteende. Eller vänja henne vid ett nytt beteende om man också vill. Diverse skrikmetoder känns inte så lockande, men någon gyllene medelväg kanske man skulle kunna hitta? Vidare kan jag tillägga att hon i princip aldrig somnar av att äta (ur flaska) längre, förutom nattmålet då hon somnar som en stock direkt. Hon blir heller aldrig trött och liksom bara somnar om ni förstår vad jag menar, helt enkelt för att hon inte kan slappna av och somna in utan vaggning. Vi har provat med att ta på pyjamas, mata i nersläckt rum, mysa, sjunga vaggvisa, ligga bredvid i sängen och allt det där men hon har svårt att komma till ro. Hon blir helt hypad istället och skall visa alla sina bästa moves och trix, pratar högt och till slut när hon såklart blivit jäääättetrött så blir hon helt flyförbannad för att hon inte kan somna och underförstått för att vi inte vaggar henne till sömns. Inget märkligt med det egentligen ett invant beteende är ett invant beteende och det finns flera anledningar till att det blivit som det blivit, men snart är det nog dags att hitta på något. Frågan är vad.

 

Detta funderar alltså vi på gällande sömnen här hemma. Du som också har en bebis just nu funderar kanske på något annat? Eller du som haft en bebis eller rent utav ett par stycken kanske har några erfarenheter eller tips att dela? Man får hjälpas åt i bebisdjungeln och inte vara rädd för att fråga tycker jag. Ingen är perfekt och alla brottas vi med våra små dilemman.

Finns ju "tassar" till spjälsängar som gör att man kan vagga sängen, kanske vore ett sätt att vänja henne vid att somna i sängen. Så småningom kanske vaggningen inte alls behövs... Tyvärr kan det ju bli lite tufft första dagarna när man bryter en vana, det gäller o vara envis och härda annars är man tillbaka på ruta ett igen...

Nu kommer jag låta som världens hemskaste mamma men jag avskyr att vagga iris till sömn. Jg har ingen tålamod. Så om hon inte somnar av amningen får hon vara uppe tills hon är mogen för att läggas ner och somna av sig själv. Och det fungerar faktiskt rätt bra för varje dag vid 7-tiden nannar hon!

Men det är ju sånt som hela tiden ändras... Det som fungerar en vecka fungerar inte nästa. Så jag försöker inte tänka så mycket på det utan bara köra på :)

Jag tänkte också på tassar till spjälisen, eller det finns ju sängar/vaggor som vaggar liksom av "motor" eller vad jag ska säga, vore det nåt? det kommer ju såklart inte alltid vara såhär, men kanske en investering värd att testa? Finns motsvarande Blocket i Spanien kanske???

Tack så jättemycket! :} Hoppas du kikar in fler gånger!

Den senaste veckan har My gärna somnat i famnen, men annars brukar vi söva henne på följande sett. Vi lägger henne i vår säng, napp, snutten och så lägger vi oss bredvid. Ibland vill hon bli struken i pannnan, ibland ska man sjunga och ibland vill hon absolut inte ha något av det och blir vansinnig av att man rör henne, det är precis som att hon förstår att det är läggdags, och det hatar hon ju, att sova. Då funkar det bäst att bara ligga bredvid och göra något annat.. vet inte om det är något för er, de är ju så olika. Men testa att ligga brevid istället, kanske funkar :)

Jag ammar alltid Alicia till sängs i vår säng. Det vore iof skön om i kunde bryta det så James också kunde natta henne men det är så ENKELT! Jag bara ligger bredvid och låter henne snutta tills hon somnar medan jag läser bloggar! ;) får så jäkla ont i ryggen av att vagga henne någon längre stund så. Hade hon tagit nappen hade man kanske kunnat ge den och ligga bredvid, men hon föredrar the real deal ;)

japp. vi flyttar över henne sedan! i förrgår sov hon med oss mem de vart inge bra.. men svar ja :)

Hej-hittade hit genom fyrabarnsmammans blogg och läste lite här:-) första tanken var, ta det lugnt, hon är ju så liten fortfarande, och när hon sover så bra sedan gör det kanske inget att låta henne vaggas till sömns... men om ni tycker det är jobbigt så är faktiskt dom där tassarna till spjälsängen toppen- dom går att vagga uppåt med om man trycker litr hårdare neråt- det funkade här ett tag. Tills hon nerv sju månader och blev galet mammig, så nu somnar hon i min famn och får inte läggas ner... alls;-) så det man tycker fungerar galet bra i ena stunden, fungerar inte alls i nästa;-) men prova tassar;-)

åhh detta med sömn är ju så olika.
astrid var ju nära nära nära hela tiden, vi bar henne alltid och hon sov på våra axlar, magar och i sjal.
alltid nära.
samma än idag, hon kommer in till oss och korvar ihop sig och lägger sig uppe vid våra huvud och pillar i våra öron, munnar, näsor allt för att "mysa".

alfred däremot han sover bäst själv i sin säng och när han är trött går jag in och lägger honom, drar upp speldosan och så sitter jag där bredvid honom med en hand på hans mage/rygg tills han somnar.

jag är absolut inget fan av någon skrikmetod då jag läst för mycket som tyder på att detta skadar dem i det långa loppet. så hade alfred velat bli vaggad hade jag vaggat honom även om det kanske inte är så kul, men det är ju en så pass kort period i livet tänker jag.
därför jag inte tänker strida med astrid utan hon är mer än välkommen in till oss, hon kommer inte sova hos oss förevig så därför njuter jag faktiskt nu.. för det mesta hahahaa
ibland blir man ju galen men då är man två så då kan mannen ta över.
förlåt för denna uppsats.. hahaa
godnatt.

Tack! lämnar kommentaren här eftersom jag fastnade på detta inlägg :) det här med sömn går verkligen att diskutera och fundera sig tokig på. vår son sov dåligt från dag 1. vi fick honom inte att sova typ första månaderna. helt galet. idag måste vi aktivt söva honom, kan inte somna "själv" (vilket jag blir galen på; när någon säger "jag kan bara lägga ner mitt barn och så somnar hon/han direkt".

blev en rörig kommentar.. men struntsamma! :)