Oj, vad vi har ätit gott hela helgen alltså. Ni som har tittat in här de senaste dagarna har väl knappast kunnat undgå detta. Det har bland annat blivit många pintxos, lufttorkad skinka, ostar, pasta, hamburgare, stora frukostar och en högklassig lunch med diverse spännande rätter. Vi och våra gäster har varit lite i sjunde himlen över all god mat och vi har frossat rätt hämningslöst. Mat förgyller verkligen livet! Punkt slut.

Den traditionella svenska påskmaten har dock lyst med sin frånvaro denna helg, liksom de senaste åren för vår del. Jag insåg att senast vi åt påskmat var påsken 2010, när vi bodde i Florida jag och Vasse. Då hade vi handlat hem lite sill och knäckebröd från Ikea och gjort en liten, liten påsklunch för två. Visst, någon ägghalva med majonäs, lite köttbullar, ett par prinskorvar och en påsktårta hade jag väl kunnat tänka mig så här i påsktid, men annars kan jag inte säga att jag direkt saknat påskmaten. Den svenska högtidsmaten är ju faktiskt nästan den samma oavsett vad vi firar, känns det som. Eller är det inte så? Ja, ja vi får se om det kanske blir lite mer ordentlig påskmat nästa år.

Pasta är världens bästa mat om man är många. Det går fort att laga och alla tycker om det. Igår åt vi middag tillsammans hemma i lägenheten efter mycket uteätande sedan gästernas ankomst. Middagen satt som en smäck i hungriga magar efter en mycket god före-middagen-coctail på vår lokala bar nere på gatan, som råkar vara en förnämlig coctailbar med prisvinnande coctails! Gårdagens pasta som vi lagade går under namnet Modonostro och är fasligt god, för att citera våra middagsgäster. Receptet har jag delat med mig av innan på min gamla blogg, så ni som är nyfikna finner receptet här. Kom igen testa! Pastakärlek kan man ju aldrig få för mycket av.

Denna coctailbar har dessutom många alkoholfria coctails, vilket verkligen uppskattas av en höggravid :) Drinken till höger drack jag och den hade en läskande smak av vattenmelon. Så gott!

Det är viktigt med en bra start på dagen. Särskilt om det fortfarande regnar ute och man inte har ätit något sedan sent i gårkväll ;) Vi laddar denna långfredag upp med en riktigt brakig frukost, precis som vi gjorde igår med. Våra vänner har redan insett att detta är ett matläger och inget annat. Oj, vad vi äter och äter, dricker och äter lite till. Inför idag hade det önskats sovmorgon och det var nog bra att det blev så. Hur skall vi annars orka med? Gårdagens pintxorunda blev mycket uppskattad och nu skall vi se vad denna dagen har att erbjuda. Vi tar det dock som det kommer. Är det semester så är det.

Finns det egentligen något mysigare en bebisgos när man är så här nära att snart få träffa sin egna lilla bebis? Nej, jag tror inte det faktisk. Så igår tog jag tillfället i akt att gosa lite till med charmtrollet Juliette. Hennes mamma och jag tog en promenad på stan, kollade lite i butiker och fikade på ett härligt café som jag inte provat innan.

Den skummade mjölken i min cappuccino höll vanligt San Sebastian-mått, det vill säga rätt kass, men bullen var god och inredningen skönt avslappnad. Udda stolar som matchats med slitna bordskivor i trä, en väl nersutten skinnsoffa längs ena långväggen, modern konst på väggarna och menyn skriven på baskiska. Hemtrevligt och behagligt, med en tydlig baskisk touch på det hela. Kan tilläga att även klientelet på detta café var väldigt baskiska av sig, men jag gillade det och där kan jag lätt tänka mig att bebisgosa fler gånger :)

Hemma igen efter en tur på stan och vi har nu dött och kommit till hamburgehimlen båda två. För ovanlighetens skull hade jag inte planerat hela helgens matintag just denna helg. Det resulterade inte helt oväntat i att vi i panikhunger kl.15, på väg hem från stan, frågade oss vad tusan vi skulle äta till lunch...helst nu på en gång eller också för en timme sedan ;)

Lösningen blev världens bästa snabbmat. Färdiga, bageribakta hamburgebröd samt nymald köttfärs och cheddarost från delikatessbutiken här nere på gatan handlade vi snabbt hem. Med så bra råvaror går det dessutom inte att misslyckas och 15 minuter senare hade vi dessa skönheter redo att slukas! Oj, så gott. Nu sussar mannen mätt här bredvid, eller nej förlåt, han kollar visst på lite fotboll med stängda ögon. Jag äter godis (har dille på surt nu igen) och läser lite bloggar under duntäcket jag. Helt perfekt sysselsättning en lördagseftermiddag när man dött och sedan uppstått på nytt.

 

Mannen börjar lite smått att tröttna på smoothies nu efter en vecka av ständigt smoothiedrickande här hemma. Varje dag sedan jag fick lagt vantarna på de där frysta bären så har jag mixat smoothie till frukost...och jag kan inte få nog! Det måste vara något slags uppdämt behov, en latent gravidcraving sedan 8 månader tillbaka, som nu äntligen får sitt utlopp :)

 

Jag har kommit fram till att det inte bara är smaken som jag går igång på, jag älskar också konsistensen och hur uppfriskande iskall den är. Mm! Denna veckan har vi druckit skogsbär- och banansmoothies, vilket varit underbart gott men nu ville vi testa något annat. Mannen älskar dessutom hallon så tipset att testa hallon- och äppelsmoothie som jag fick av den här sköna bloggkvinnan kändes mycket lockande i förmiddags. Så blev det därför och rackarns vad det var gott. Ni där hemma i Sverige som har gott om frysta bär att ödsla med, fixa er en smoothie med hallon och äpple nu! Eller har ni någon annan smarrig smoothiefavoritkombo att dela med er av till en smoothietokig gravid kvinna?

Pyttipanna är bästa kylskåpsrensarmaten anser jag. Igår behövde några skivor bacon, två stekta champinjoner, lite upphackad lök, röd paprika och koriander hitta ett bättre ställe att göra sig dugliga på än i vår kyl...så då blev det pyttipanna! Det enda jag köpte till var några potatisar som jag förkokade på dagen och lät kallna till kvällen. Sedan stekte jag upp dem tillsammans med några slantar god chorizokorv som också fanns i kylen och vips hade vi en middag för två färdig. Två stekta ägg var till detta och kvällen var räddad. Dessutom känner jag mig vansinnigt nöjd när jag slipper slänga något överblivet ur kylen. Win, win med andra ord.

Måndagmorgon idag och jag skyndar långsamt med lite müsli, banan och yoghurt till frukost. Andra bullar var det dock i helgen när vi tillsammans med Syster S och Mikael provade frukostutbudet på Café Québec nere i gamla stan. På tips från vår kanadensiske vän som bodde här innan så begav vi oss äntligen dit och vi blev inte besvikna. Vilka goda färskpressade juicer de hade till att börja med! Dem är värda ett återbesök bara dem. Merparten utav oss satsade på salta crepes fyllda med ost, skinka och ägg men vi beställde också en söt variant med nutella, grädde och färska jordgubbar. Konstaterat: Inte alls dumt med kanadensisk frukost emellanåt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När vi har besök här så är en riktigt ordentlig Pintxoskväll tillsammans självskrivet. Igår, trots trötta fötter ifrån en lång dags vandring på stan, var det så dags för lite barhoppning i jakten på några av de godaste Pintxosen som gamla stan har att erbjuda. Fredagkväll innebär alltid lite högre puls på barerna och mer folk ute vilket ger en härlig inramning till hela Pintxosupplevelsen tycker vi. Gästerna verkade uppskatta våra val av Pintxos och mätta blev vi. Vad det någon som trott något annat? Minihamburgare, grillade räkor, svamprisotto, oxkind, vitlöksdränkta champinjoner och en desserttrio slank bland annat ner under rundan som tog ca 2,5 timme. Sedan sa rejält putande magar (inte bara min alltså!) och ömmande fötter stopp för vidare aktiviteter den fredagskvällen ;)

 

 

 

 

 

 

 

Då var ett stycke smörgåstårta med (typ) extra bacon klar :) Nu är det bara att invänta gästerna och sedan äter vi! Smörgåstårta är goa grejer minsann och har man en syster som inte är så förtjust i räkor så passar det extra bra med kycklingfyllning istället. Och så lite grönt på toppen för att väga upp den feta majonäs/färskost/crème fraichefyllningen ;) Hoppas verkligen att den skall smaka. Sedan lägger vi upp bena i soffan och så har jag planerat tidig sänggång så att man vaknar hyfsat fräsch och utvilad inför resan imon. Hej på ett tag.

 

 

Det här trevligt uppdukade frukostbordet fick jag slå mig ner intill i förmiddags när jag var hemma hos min vän Maria som väntar barn endast 9 dagar före mig i maj. Solen bara flödade in genom deras köksfönster och det kändes riktigt lyxigt att få äta frukost borta idag. Hehe, det blir mycket matbilder här på bloggen förtillfället, men det är också för att jag ätit som en drottning under hela Sverigeresan. Vart jag än åker så blir jag bjuden på goda luncher, fikor och middagar. Det är inte klokt!

 

Sedan är jag inte så dålig på att själv se till att vi ständigt äter gott här hemma med ;) Undra vad vågen kommer att visa vid nästa invägning hos doktorn efter de här två gottiga veckorna i Sverige?!? Som grädde på moset har jag dessutom till kvällens Grand Finale förberett en version av den här smörgåstårtan till gänget här hemma. Det skall bli sjukt gott!

Idag kockar jag ihop en riktig 80-talsklassiker till lunch. Flygande Jacob med mycket kärlek (läs vispgrädde) blir det till lunch. Jag har varit jättesugen på detta länge nu men inte fått lagat det de två senaste gångerna som jag varit i Sverige och hälsat på, främst då Syster S inte alls gillar denna rätt. I Spanien har jag inte lyckats hitta chilisås och jag har varit för lat för att försöka tillverka en egen variant på såsen. Därför har det inte blivit av där hemma heller. Men nu jädrar blev det av! Ikväll skall jag på middag (igen!) till en mycket kär vän, så när mor och far kommer hem får de mumsa Flygande Jacob till middag. Win, win med dagens lunchplaner alltså. Jag får min efterlängtade 80-tals klassiker till lunch och dem får äta den samma till middag. Ibland är livet bra enkelt.

 

 

Varför har ingen tipsat mig om den här helt fantastiska lakritssåsen från O'hoj? Eller har jag bara missat den bland er sköna bloggare som jag följer? För visst finns det en och annan lakritsälskare ibland er? Det vill jag minnas att det finns. Jag testade den här, i alla fall för mig nya, lakritssåsen som stelnar över en skål vaniljglass häromdagen och höll nästan på att ramla av soffan. Herregud så gott! Perfekt lakritssmak som blir knackvänligt hård när den kommer i kontakt med glassen. Jag fick starka lakritspuckvibbar (GB:glass bästa glass genom tiderna!) och dessutom nästan lite ståfräs på armarna. En sån här tub skall definitivt med ner i resväskan nästa vecka, punkt slut. Jag kan också meddela att jag redan hunnit avverka Marabou's saltlakritschoklad och den var föga imponerade. Men så är jag ju inte någon chokladfantast heller ;)

 

...tror jag inte att vi kommer att klämma redan nu till frukosten, men det känns kanon att en ny laddning till vår kaffemaskin kom med posten igår! De brun/gula påsarna med indianen på, Mehari från Passalacqua, är vår favorit så den sorten köpte vi 2kg utav. Meharin ligger dock underst i kaffeberget på bilden, så de syns inte så bra ;) De andra två påsarna är wildcards från små rosterier i Florens och Napoli. Skall bli mycket spännande att testa dem.

 

Förr släpade vi kaffebönor från Göteborg, där vi visste vart de fanns att få tag på, men numera köper vi dem via en tysk återförsäljare. De har mycket bättre priser, stort utbud och så får vi dem levererade direkt hit till Spanien med. Kan ju inte bli bättre! Mm, idag kanske det blir två cappuccinos då...eller två latte. Eller vänta....jag tar nog en av varje ;) Sedan är dagens kaffekvot fylld för den här gravida damen.

 

I veckan lagade jag en krämig, god och enkel kycklingpanna till middag. Jag hade byggt upp nåt begär efter krämiga såser som behövde mättas och jag blev inte besviken. Dessutom passade jag på att testa ett recept på bräserade endiver från Matrepubliken, som jag varit sugen på att testa ett tag nu. Endiverna fick en väldigt god smak och bitterheten blev lite mildare efter att de ungsbakats i 30min. Dem kommer vi nog att laga snart igen! Här kommer receptet på min ihopjoxade kycklingpanna för den som är nyfiken:

Kycklingpanna ca 3-4 port.

• 3 stora kycklingfiléer
• 3dl visp/matlagningsgrädde
• 1/2 dl vitt vin eller sherry
• 1 medelstor gul lök
• 1stor eller två små vitlöksklyftor
• 1 rågad tsk dijonsenap
• 1 tsk timjan eller franska örterblandning
• 1/2 kub kycklingbuljong
• 1 ask cocktailtomater
• Salt och peppar

Skär kycklingfiléer i lagom stora munsbitar och fräs dem gyllenbruna i en stekpanna med smör. Ta upp kycklingen ur pannan och ställ åt sidan så länge. Finhacka den gula löken och pressa vitlöken. Pytsa ner lite olivolja i pannan och fräs all lök glansig. Tillsätt vinet/sherryn samt timjan. Smula ner den halva buljontärningen och späd med grädden. Häll ner dijonsenapen, blanda väl och låt såsen sjuda lite. Om du använder vispgrädde och såsen tjockar för mycket kan du späda med lite mjölk, matlagningsgrädden behöver i regel koka ner lite mer för att tjockna. Mot slutet lägger du i kycklingen igen så att den får ge smak åt såsen, saltar, pepprar och vänder ner halverade cocktailtomater. Servera med ungsbakad klyftpotatis och varför inte de bräserade endiverna? ;)

Nyligen fick jag en kommentar här på bloggen från en tjej som besökte San Sebastian i höstas med höga förväntningar på stadens matutbud och inte minst över att prova Pintxos, de baskiska tapasen. Hon hade liksom de flesta besökare hört talas om vilka kulinariska upplevelser denna stad har att erbjuda, men efter sitt besök var hon inte helt imponerad. Så hon frågade mig om jag hade några tips inför ett nästa besök och det är klart att jag har!

Faktum är att det inte är helt ovanligt att besökare kommer hit med skyhöga förväntningar för att sedan resa hem rätt besvikna då allt de läst och hört om stadens matkonster inte besannats för dem när de varit ute och ätit. Och det är egentligen inte så konsigt med tanke på vilket ENORMT utbud det finns av barer och restauranger i denna lilla stad med 180.000 invånare.

San Sebastians gamla stadskärna, Parte Vieja, hör till ett av de absolut bartätaste områdena i världen. Alla barer erbjuder Pintxos i någon form och dessutom finns här en rad gourmetrestauranger. Här huserar faktiskt flest stjärnrestauranger ur Guide Michelin per capita i hela världen, så den uppbyggda mathypen har en verklig grogrund, var så säker.

För oss har det nog tagit nästan ett år att lära oss hur man äter riktigt bra här i stan, så misströsta inte om du är en av dem som rest härifrån besviken. Kunskapen som vi idag besitter beror mångt i mycket på att vi har haft tid på oss att testa oss fram. Samtidigt har vi också haft vänner som kunnat visa oss runt bland de bästa barerna och restaurangerna. Dessutom fick jag en del tips när jag jobbade ett tag på ett eventföretag där de specialiserat sig på matupplevelser i San Sebastian.

Så, hur gör man då för att äta de mesta och bästa Pintxosen i San Sebastian? Tja, bäst gör man såklart i att ha en guide med lokal matkännedom med sig, som vi numera ;) Har man inte det så kommer här några tips!

• Vill man inte brottas med halva San Sebastian i de små trånga barerna, där bartendrarna oftast INTE kan engelska, så gör man bäst i att ge sig ut på sin Pintxosrunda lite tidigare på kvällen. Säg runt sjusnåret om det är fredag- eller lördagskväll, så slipper man den stora ruschen som börjar vid åtta, nio. Då är dessutom ingredienserna färskare och fräschare än vad de kommer att vara senare under kvällen.

• Gör inte misstaget att äta och dricka för mycket i en och samma bar, även om det kanske finns mycket som ser gott ut. I alla fall inte om du inte vet att du ramlat in på en av de absolut bästa Pintxosbarerna, där i princip allt är gott och håller toppkvalité. Tumreglen är en Pintxo och en glas öl/vin/cider per bar, sedan går man vidare till nästa.

• Undvik i så stor utsträckning som möjligt de färdiga Pintxosen som står uppradade på bardiskarna. Detta eftersom dem INTE är de bästa Pintxosen. Många av dessa Pintxos är majonäsbaserade vilandes på bröd eller helt enkelt simpla vardagspintxos som spanjorerna sköljer ner med ett glas vin i farten. Det är alltså inte bland dessa pintxos du hittar de verkliga guldkornen och når den kulinariska smakhimlen. Dessutom vet man inte hur länge dem har sått där rumstempererade eller vem som spottat över dem när de ropat ur sin beställning till bartendern över bardisken...

• Beställ istället Pintxos från menyerna som står skrivna på de svarta griffeltavlorna som hänger på väggarna inne i barerna. Det är dem som är de BÄSTA Pintxosen! Då får man nämligen varma, helt nylagade Pintxos som kan vara allt från en åttatimmars vinkokt oxkind, vedeldsbakad cheesecake, krämig svamprisotto till världens gulligaste mini, minikebab i bröd.

• Värt att veta är också att många barer valt att specialisera sig på en eller ett par ingredienser och göra det riktigt bra. Det är alltså en god idé att på förhand göra lite research om vilken bar man skall äta svamp, kött eller kanske grillade räkor från och så vidare. Ganska logiskt egentligen. Med över hundra barer i stan som erbjuder Pintxos så är det klart att barerna försöker sticka ut och profilera sig på något vis.

• Sist men inte minst, var modig och våga ta för dig framme vid bardisken! Spanjorerna förstår sig inte på det här med kösystem så om bartendern lägger ögonen på dig två sekunder, skrik ut din beställning! Annars gör nämligen personen bakom dig det och då kan du bli ståendes där längst fram i en evighet. Efter ett tag kanske bartendern rent utav tror att du beställt för länge sedan och bara väntar på din mat, eftersom du stått där så länge.

Men hur vet man då VART man skall äta VAD och VILKA Pintxos som man absolut inte för missa?

Vi har ju såklart vår egna lista med favoriter som vi alltid försöker klämma in i våra Pintxosrunder. Men faktum är att det finns hur mycket bra tips och omdömen som helst på sidor som Tripadvisor från personer som tidigare besökt staden. San Sebastian har ju ett par riktiga klasspintxosbarer i stan, som såklart finns med bland våra favoriter och dem finns alla med på exempelvis Tripsadvior. Så underskatta inte sidor som den, men man får ju göra sin hemläxa ;)

Enda kruxet är att sedan lyckas hitta till just dessa barer som omnämns i den stora barbjugeln...men det gör den tålmodige och flitige relativt enkelt med en karta i hand och så kan man ju alltid fråga någon på stan. San Sebastianborna är i regel väldigt hjälpsamma och trevliga.

Svårare än så behöver det faktiskt inte vara att äta som en kung när man besöker San Sebastian. Roligast och mest intressant matupplevelse får man om man är öppen för att prova det mesta i matväg. För här finns verkligen en hel del Pintxos och mat i allmänhet som visar på hur tätt stadens matarv hänger samman med södra Frankrikes (endast 30 min bort). För en svensk finns har nog en hel del alternativ som kan få en att lyfta lite på ögonbrynen. Eller vad sägs som grillat grisöra, vaktelägg på blodkorv, friterad mördegsstrut fylld med grädde och ansjovis eller stekt foie gras med ananaskompott? ;)

Lycka till och boka nu in din resa till San Sebastian snart!

 

 

Det har blivit riktigt sena middagar för oss den här helgen, väldigt spanskt så där. I fredags åt vi chorizotacos vid 23-tiden och igår blev det en trevlig tapasbricka strax innan 22:30. Men det blir ju lätt så när man sover länge på förmiddagen och inte blir lunchsugen förrän framåt 16-17 snåret. Spanjorerna gillar ju att äta sent dem, så vi kan ju alltid hävda att vi insuper den spanska kulturen eller nåt ;) På fredagar och lördagar kan man faktiskt boka bord på restaurang här i stan fram till kl 01:00. Haha, känns ju heltokigt för en svensk att gå in och sätta sig på en restaurang långt efter midnatt för att börja äta en stor middag.

 

Gårdagens sena tapasbricka satt i alla fall som en smäck. Manchegoost och stora, gröna oliver kan ju egentligen aldrig gå fel...dessutom hade vi gjort katalanska tomatbröd och Pimientos de Padrón (ungsbakade gröna småpaprikor) som också är två verkliga favoriter! Mm-mm. Tapas är fina grejer.

Det sägs ju att svenskarna är ett fikandes folk och det är vi med just nu. Jag har kommit in i någon bakperiod för tillfället och slänger ihop den ena sötsaken efter den andra. Det mesta som jag bakat är saker som jag saknar hemifrån och eftersom de inte finns att köpa här så är det som att habegäret blir än större på nåt vis. Nåja, jag kan ju alltid trösta mig med att jag sällan överäter sötsakerna åtminstone. Nöjer mig oftast med en bit eller två. Och tur är väl det, för Vasse erbjuder inte mycket hjälp när det kommer till att äta upp godsakerna.

Ikväll har jag slängt ihop cocosbollar till kvällsfikat. Jag delade faktiskt satsen i två, där den ena delen spetsades med mörk rom, för det kunde Vasse ändå tänka sig att prova :) Negerbollar kan man väl också kalla dem utan att någon ramlar av stolen, men då måste jag nästan småfnissa lite för det får mig bara att tänka på Sunes Sommar och stackars pappa Rudolf. Däremot när jag gick på högstadiet så gick dessa bakverk under epitetet "Gambiaskalle med mjäll". Inte så politiskt korrekt kanske....

 

 

I mitten av denna veckan bestämde jag att på fredag då skall jag minsann ha frukostmys i godan ro här hemma. Så dagens sovmorgon med efterföljande goefrukost var alltså väldigt välplanerad. På fredagar vill man ju gärna lyxa till det lite extra, men eftersom Vasse går ut och äter finlunch på fredagar så är han inte så intresserad av lyxfrukost då. Men det är jag :) Godaste äggröran, nybakt bröd, caffe latte, färsk frukt och juice trollade jag fram i förmiddags.

Om någon vill fortsätta på det kungliga temat i helgen och kanske bjuda någon man tycker om på det där lilla extra till frukost, så gör den här äggröran! Den är vår standardäggröra här hemma sedan ett par år tillbaka och det finns bara ingenting som slår den. Vi har aldrig blivit serverade en bättre äggröra varken på hotell eller restaurang, snarare blir vi ständigt besvikna när det kommer till äggröra på frukostbufféer med mera. Har ni inte redan blivit frälsta, så testa den snarast! Jag utfärdar dock en varning för att den är starkt beroendeframkallande, så vill ni inte hamna i äggröreträsket, gör ni bäst i att bortse från detta inlägg. Jag önskar så att det var vi som kommit på receptet, men det är ingen mindre än Gordon Ramsey. Recept och hur man gör denna übergoda äggröra hittar ni här: