Ja, igår låg vi lite före med middagsplanerna skulle man kunna säga. Vi körde nämligen klassikern soppa och pannkakor på en onsdagskväll, istället för att vänta in torsdagen som ju är den officiella sopp- och pannkaksdagen varje vecka :) Hur som helst så var det supersmarrigt med krämig broccolisoppa tillsammans med smörstekta brödkrutonger och hackad gräslök. Mannen efterlyste i fredags någon av mina krämiga soppor till middag denna veckan. Tror minsann att han blev lite avis på just den här soppan som jag ju slängde ihop till lunch åt mig själv förra veckan, så igår gjorde jag den igen. Efter soppan blev det som traditionen bjuder pannkakor. Som vanligt åt jag mina med sylt och grädde, men mannen som inte är så förtjust i sött fick sin pannkaka i mer crepesliknande stil. Hans pannkaka fyllde jag med skinka, ost  och oregano. Alla mätta, alla nöjda.

 

Mannens fyllda pannkaka var kanske godare än den var snygg, men här är den i alla fall på bild ;) Nedan följer receptet på soppan för den som är sugen!

Krämig broccolisoppa, ca 4 port.

Ett stort broccolihuvud
1/2 gul lök
2 klyftor vitlök
5 dl hönsbuljong eller grönsaksbuljong (jag föredrar höns)
1 msk timjan
2 msk sherry eller en skvätt vitt vin
2 dl mjölk
2 dl matlagningsgrädde
Salt och pepper efter behag

Hacka lök och vitlök samt skär broccolin i mindre buketter. Pytsa ner lite olivolja i en kastrull och fräs all lök utan att den bränns vid. När löken är glansig, häll ner timjan och på med sherryn/vinet. Låt sherryn/vinet koka in lite och lägg sedan ner broccolin. Låt broccolin fräsa med ca 1 minut och häll sedan ner hönsbuljongen. Salta lätt och låt koka upp. Broccolin går rätt snabbt att koka mjuk, i och med de mindre buketterna, så när dem är klara mixar du soppan slät med en handmixer. Ställ nu tillbaka soppan på spisen och häll ner mjölk- och gräddblandningen. Låt sedan soppan småputtra på låg värme ca 15 min tills den tjocknat något. Smaka av med salt och peppar.

Vill du göra brödkrutonger till så skär något lämpligt bröd i små kuber och stek i het panna tillsammans med rikligt med smör. Toppa soppan med krutongerna och hackad gräslök. Apgott.

 

Hur smakade semlan då? Ja, som rubriken lyder ungefär....fluffigt och gott! Det var verkligen värt allt slit med semlebaket igår när jag äntligen fick sätta tänderna i detta delikata bakverk. Jag har ju haft lite lätt abstinens sedan jag lämnade Sverige, för på diverse bloggar och på Facebook så har det publicerat bilder på mumsiga semlor i tid och otid. Tortyr för en utlandssvensk semleälskare!

Till och med florsocker gjorde jag mig till att fixa till mina ståtliga gräddbakelser i går. Semlor utan florsocker är ju faktiskt inte lika gott...och har man inte florsocker att tillgå så får man väl experimentera lite då. Det visade sig efter en snabb googlesökning att man visst kan göra eget florsocker genom att mixa strösocker och maizena. Sagt och gjort, det gick hur fint som helst!

Jag skickade med Vasse ett gäng semlor till jobbet idag som han kan bjuda kollegorna på. Resten av bullarna slängde jag in i frysen till en annan dag när semletarmen gör sig påmind...

 

Här tog man sig sovmorgon i morse minsann. Gott, gottigottgott. Sedan satte jag fart med att sätta en semledeg till dagens traditionsenliga bakning. Tyvärr fattades det mjöl mitt uppe i allt dock, så det var bara att kasta sig ner i hissen och fixa det på närmsta ställe. Puh! Nu står i alla fall degen på jäsning och jag håller tummarna för att det blir saftiga goda bullar av det här. Jag har gjort en modifikation av Trattorias semlebullar, dvs jag hade inte färsk jäst och kesella, men det skall säkert gå vägen ändå :) Kardemumma hade fina mannen hittat i en butik åt mig förra veckan. Dock var det hela kardemummakapslar med fröna väl gömda inuti så det var rätt pilligt att få ut fröna innan dem gick att mortla. Men semlebullar utan kardemumma var ju liksom inget alternativ!

 

Jag lyssnade på ett program på P3 igår när jag var ute och promenerade och då pratade de om hur roligt vi svenskar egentligen firar denna dagen, fettisdagen. Jag menar i andra delar av världen så firas ju Mardi Gras med värsta festen. Folk klär ut sig, det är karnevaler och galna upptåg och vad gör vi här i Sverige på denna dag? Jo, vi bakar alternativt köper ett gräddigt bakverk och fikar lite tillsammans. Haha, pluttelandet Sverige är ju bara för sött ibland ;)

 

Här har vi stiliga mannen på trevliga Lukas i fredags. Jag mötte upp ett tiotal av Vasses kollegor efter dem slutat jobbet för att umgås lite över en flaska vin. Eller ja, en coca-cola för min del då. Vi kan ju lugnt konstatera att detta stället är betydligt trevligare som icke-gravid med tanke på det enorma vinutbudet, den delikata handskurna serrranoskinkan och den dignande ostbrickan. Detta fick ju alltså jag inte smaka något utav, men det var ändå en trevlig afton tack vare sällskapet och den stämningsfulla miljön.

 

Lukas består av tre våningar där dem längst upp har en fördömlig restaurang, på entréplan delikatessbutik och i källaren där vi höll till i fredags, en stor vinbar. Väggarna är fyllda med viner ur alla prisklasser och det är bara att välja och vraka bland dessa. Sedan tar man med sig sin flaska till baren och får den öppnad innan den kan avnjutas vid de små barborden. Ett riktigt härligt sätt att umgås på tycker vi och dessutom är det roligt att prova lite olika viner om man är ett större sällskap.

 

 

 

 

 

Mycket få saker här i världen gör mig så lycklig som mat. Jag är en riktig liten matälskare som allt som oftast tänker på mat och planerar min nästa måltid, för att inte säga hela nästa veckas måltider, i mitt huvud. Den här besattheten av mat har funnits med mig sen mycket tidig ålder, till min icke-så-matintresserade-mors förtret. Att jag sedan träffade den här forskarmannen med förflutet som kock har inte heller gjort att mitt intresse för mat har minskat precis.

Denna veckan har jag inte bjudit på en enda matbild här på bloggen, jo det är sant! Nu är ju detta visserligen inte någon matblogg heller, men oftast så brukar jag ju blogga om vad vi lagar och äter här. För det är liksom det som jag tycker är viktigt ;) Denna veckan har jag dock i smyg sparat alla härliga matbilder som jag tagit för att i ett inlägg nu summera matveckan som gått. Nördigt så det förslår, jag vet. Men varsågoda här kommer Spanienfrugans matvecka i bilder. Kanske blir ni sugna på att laga något av detta nästa vecka? :)

Veckans meny började med nudlar som pimpats upp med lite nykokt broccoli, bambuskott, paprika och sesamfrön.

 

 

Sedan bjöds lasagne med en god blandsallad till. Lasagnen gjorde jag en stor sats av till veckans lunchlådor. Mängden pastaplattor i lasagnen minskades dock en aning och istället tillsattes extra mycket grönsaker. Grillad zucchini, massa svamp och kronärtskocka sjoffades ner bland köttfärssåsen och bechamelen.

 

 

 

Sedan var det ju som bekant alla hjärtans dag och då lagade jag Ceasarsalld till mitt hjärta. Den efterföljande goda desserten bestående av glass, hemlagad chokladsås och skivade jordgubbar fastnade dock aldrig på bild.

 

 

Någonstans här i mitten av veckan så blev jag sugen på pannkakor. Så jag gräddade en hyfsat stor sats som även blev fredagens lunch. Jag föredrar mina pannkakor klassiska med sylt och grädde jag, men i fredags testade jag lite andra toppings med. Då blev det även en med chokladsås, banan och vaniljglass samt någon med äpplemos och kanel på :)

 

 

Men pannkakor står man ju sig inte så värst länge på och jag är ju en gravid hemmafru med nära till kylen allt som oftast ;) Så jag fixade mig även en soppa till lunch den dagen. Soppan bestod av broccolirester, vitlök, hönsbuljong, timjan en skvätt mjölk och grädde. Den mixades slät och toppades sedan med överblivna brödkrutonger (från ceasarsalladen) och hackad gräslök.

 

Oj, oj vad nöjd man är med att få komma hem med två såna här enorma granatäpplen från affären idag då! Inser nu att jag borde ha lagt något litet bredvid äpplena på fotot så att man verkligen ser hur stora de är...men nu gjorde jag inte det. Så istället får ni väl ta mig på orden då när jag säger att dem är i storlek med en mindre melon! Känner mig hyfsat nyfiken på att öppna upp en nu genast och se om kärnorna som gömmer sig där inne är så där vackert rosaröda som jag drömmer om. Åh, vilken lycka på en onsdagskväll!

Granatäpple håller sig kvar stark som en av favoritcravingsen under denna graviditeten alltså. De gröna, sura äpplena tror jag däremot är ute ur bilden nu efter att jag smakat ett alldeles för surt, på gränsen till omoget exemplar, i förra veckan. Hua!

Frukt, frukt och mer frukt. Varje vecka handlar vi hem flera kilon med frukt. Vasse är ju fruktoman sedan länge och jag själv har också fått lite fruktmani i och med den här graviditeten tror jag. Till frukost äter vi alltid grapefrukt eller apelsin, eller både och. Bananer, jordgubbar eller annan god frukt att skiva ner i müslin och så mogna härliga mangos eller granatäpplen som dessert efter maten om kvällarna. Äpplen har jag också alltid varit väldigt förtjust i så det och de där handskalade, kylskåpskalla apelsinerna glider ner i tid och otid här hemma.

Tur då att vi har en jätte bra frukt- och grönthandel precis nere på gatan här som tillåter en att fylla på frukt och grönsaksförrådet ofta, utan att behöva gå genom hela stan med kutade ryggar. Igår var jag där igen för att fylla på fruktskålen inför helgen, så nu dignar det frukt över kanten igen.

Men jag har faktiskt laddat upp med lite annat smått och gott inför helgen också, så tro inte att jag är helt genomnyttig ;) Ett rör chips fick allt följa med hem från mataffären med och Vasse vill nog säkerligen ha sig en fredagsöl han ikväll också. Vad har ni bunkrat upp med för gottigt till helgens tv-kvällar och mysfrukostar?

Igår drog jag till med en riktig klassiker till middag. Husmanskost när den är som mest rustik, och smarrig för den delen! På tallriken serverades nämligen pannbiff med hemlagat potatismos, stekt lök och brunsås. Detta är en av mannens, och för all del mina, favoriter bland Spanienfrugans kokkonster.

Märkligt nog så smakar denna rätt dessutom alltid snäppet vassare när den förtärs utomlands. När vi bodde i Orlando, Florida, så gick moskastrullen och pannbiffspannan varma åtminstone varannan vecka, men här har det inte blivit lika ofta. Varför vet jag inte, men kanske är det dags att ändra på det? Andra husmansklassiker som jag är rätt sugen på just nu är ärtsoppa med fläsk, pytt i panna med ägg samt panerad fisk med skirat smör och gröna ärtor. Även halvspecial skulle jag kunna tänka mig, men den kvalar nog snarare in som en gatuköksklassiker ;)

Jag vill absolut dela med mig av den här goda karibiska salsan som jag svängde ihop i onsdags. Då fick den agera topping på ett par välstekta burgers för att sedan ackompanjera en kycklingfilé tillsammans med keso och utgöra lunch en annan dag. Ja, som ni säkert förstår så är denna kryddigt söta salsan perfekt till mycket.

Det här behöver du till ca 4pers:

• 2 stora tomater eller 3 små
• 1 liten ananas
• 1/4 rödlök
• 1 knippe koriander
• 1 msk vitvinsvinäger
• 1 tsk råsocker
• 1 röd chilifrukt eller 1 krm cayennepeppar
• Salt och peppar efter behag

 

Så här gör du:

Hacka tomat och rödlök semifint...eller grövre om du föredrar en mer chunky salsa. Dela ananasen och skär bort skal samt det träiga mittenpartiet innan du hackar även denna semifint. Blanda samman i en skål och vänd dessutom ner rikligt med hackad koriander. Mängden vitvinsvinäger, socker samt salt och peppar får man såklart avgöra själv beroende på vad man gillar. Men ungefär så här mycket använde jag. Eftersom det är svårt att hitta färsk chilifrukt här (fråga min inte varför) så tog jag cayennepeppar istället för att hotta upp salsan lite. Dock hade jag nog föredragit färsk chili, så satsa på det! Ja, sen är det vara att låta härligheten stå och dra några minuter så att smakerna får gosa sig samman. Blir det för mycket vätska (från ananasen och tomaterna) så kan man hälla av lite innan man serverar. Njut!

 

 

Här ser du salsan ovanpå en burgare som dessutom toppats med creme cheese. Det smakade inte kattpiss vill jag lova.

Nu har de börjat drälla in i butikerna och fruktstånden runt omkring i stan igen. Jordgubbarna! Förra året när jag precis flyttat hit åt jag röda gubbar så att det nästan sprutade ur öronen. Söta och goda var dem och dessutom till en rätt billig peng. I Sverige får man ju betala skjortan för lite gubbar så här års! Så lita på att jag kommer att fylla på järn- och c-vitaminsdepåerna duktigt med dessa härligheter även denna vår. Det här med tillgången till solmogen, färsk frukt hamnar högt upp på listan över de bästa sakerna med att bo utomlands.

Häromdagen lagade jag indiska köttbullar till middag. Det var en sån där middag där jag kände att jag ville försöka rensa ur skafferiet lite och faktum är att det enda som jag behövde handla innan jag började laga var köttfärsen. Helst hade jag velat ha lammfärs, men när jag stod vid den manuella köttdisken och biträdet sneglade på det enda lamm som fanns bakom disken...och det var ett halvt lamm med ben och allt, så insåg både hon och jag att det inte skulle bli någon lammfärs den dagen. Så det fick gå med nötfärs ändå.

I färsen (500g) blandade jag en riven vitlöksklyfta, lite olja och två matskedar av en indisk rub som vi hade hemma. Vilket är en slags indisk kryddblandning som vi köper färdig från vår delikatessbutik. Det finns säkert nåt liknande hemma i de asiatiska hyllorna, eller också så får man peppra på själv med vad man känner för. Kanske lite curry, spiskummin, chili och koriander? Ja...vad man nu hittar och gillar helt enkelt.

När jag rullat de stora köttbullarna lät jag dem sjuda ca 10 minuter i en vid kastrull med uppkokad köttbuljong. Sedan la jag köttbullarna åt sidan, sparade lite av buljongen och använde kastrullen igen till att fräsa en halv hackad (stor) lök och en finhackad vitlöksklyfta i lite olja. Därefter pytsade jag i 2 matskedar curry, 1 tsk cayennepeppar och 1 tsk paprikapulver i lökfräset. En burk med krossade tomater åkte också ner och så spädde jag på med ca 2 dl av den sparade köttbuljongen.

Nu sänkte jag värmen på plattan en aning och ner i tomatsåsen åkte även en skvätt balsamico. När jag hittat en bra temperatur så att såsen bara småputtrade lite granna, fick köttbullarna också sjuda med i såsen. Glöm inte att smaka av med salt och peppar också såklart. När såsen kokat ner och blivit tjock och fin, efter ca 20 min, så serverade jag detta med basmatiris och färsk hackad koriander.

Rätten fick två tummar upp av mannen som gillar indiskt och jag tyckte också att min skafferirensning blev riktigt lyckad. Det här kommer vi nog att laga igen snart, kanske med lammfärs om vi hittar det.

Idag har jag unnat mig nåt riktigt mumsigt. Jag var ute i förmiddags i lite ärenden och passade då på att gå förbi bageriet på vägen hem. En liten baguette blev inhandlad, som nu skall fyllas med gårdagens kvarvarande tonfiskröra för att sedan kunna ätas utomhus i solen. Inne på bageriet var det i alla fall som att de nybakta croissanterna viskade till mig att jag skulle ta med mig en utav dem hem. Så så fick det bli. Tillsammans med en god kopp te blev croissanten med färskost och hallonmarmelad syndigt smaskig. Nu känner jag mig redo att ge mig ut på äventyr i vida världen igen, okej jag menar lilla San Sebastian. Hej på er så länge!

Måndag idag. Det känns som sagt som att vi haft en väldigt lång helg här och det är väl alldeles riktigt också, så måndag idag känns helt okej får jag säga. Fast när man inte jobbar är väl i och för sig varje dag helg, eller? ;) Idag tror jag faktiskt att jag skall vara en riktigt duktig hemmafru och städa lägenheten ordentligt. Japp, så får det bli. Med lite trallvänlig musik, sköna kläder på och med ett glatt sinne så skall nog den här lyan blir skinande ren!

Undertiden bjuder jag på lite härliga matbilder från helgen. Mannen lagade ju som tidigare nämnt mexikanskt, Carnitas, och det mina vänner gick inte av för hackor! Fläskköttet som fick koka två timmar på spisen tillsammans med kummin, apelsin- och limejuice, salt och lite chipotlepulver påminde om amerikanskt "Pulled pork" när det var färdigt. Väldigt goda tacos blev det av köttet tillsammans med de rätta tillbehören, men köttet gjorde sig även exemplariskt i baguette, lite "Steak and Cheese style", som blev dagens lunch. Receptet som han följde hittar den nyfikne här. Tjingeling så länge!

Det färdigkokta köttet. Mycket saftigt blev det!

 

Majsmjöl och en liten degboll förberedd för tortillapressen

 

En sån här manick är inte fel att ha. Vi är mycket tacksamma ägare av denna fina tortillapress som våra kära grannar lämnade efter sig när de flyttade.

 

Lövtunna majstortillas redo att rostas i panna

 

Sedan var det bara att avnjuta dem en efter en i soffan!

Dagens lunch var så jäkla god att jag höll på att trilla av soffan. Inget avancerat, bara fantastiska råvaror och en längtan från min sida efter just dessa smaker sedan en relativ lång Sverigetripp-tid tillbaka. Serranoskinkan satt som en fläskläpp mina vänner och sparris med mycket riven parmesan är ju bara himmelskt gott. Att dessutom skölja ner aioli och nybakt bröd med en kall (såklart alkoholfri) öl vara bara liiiite för smaskigt nästan. Herregud, det här har vi inte ätit för sista gången under den här graviditeten vill jag lova!

Tack vare att jag för tre dagar sedan la in detta paket i frysen så kan jag idag till lunch njuta delikataste serranoskinan tillsammans med lite sparris och parmesan. Åh, så gott det skall bli! Känns ju inte superspännande att planera tre dagar i förväg när man vill frossa ett paket skinka, som vi åt stup i kvarten innan....men som gravid får man väl rätta sig efter detta då. För att bo i Spanien och inte få njuta serranoskinka är faktiskt lite tortyr. På tre dygn dör i alla fall eventuella bakterier som charkuterin kan tänkas innehålla så då är det alltså fritt fram att mumsa även med en babykula :)

Vasse har satt i gång och brassat kött inför kvällens middag som verkar bli nåt spännande och nytt i mexikansk väg. Nu är i alla fall kylen rejält uppfylld efter dagens storhandling. Gött! Efter lunchen ser fram emot att kolla på handbollen i soffan tillsammans med en kopp svenskt kaffe och en intressant choklad som jag hittade i delikatessaffären. Vit choklad med lakrits låter väl spännande?

Jag har satt igång och bakat så här på morgonkvisten minsann. Imon eftermiddag så kommer mormor, morfar, farmor och några till på middag så då vill jag bjuda på något hembakt till kaffet. Direkt på morgonen tycker jag är bästa tiden på dagen att baka. Det är bara att sätta fart direkt, helst före frukost, så hinner man inte ens börja fundera på det. Sedan kan kakan kallna medan man äter och gör ordning sig för att slutligen garneras. Perfekt! I detta fall blir det tårtbottnar som jag skall fylla med marsansås och kesellahallon när de svalnat. De skall sedan få stå i kylen och mosa till sig ordentligt tills imon då jag tänkte garnera med grädde och färsk frukt på toppen. Tårtkalas är väl aldrig fel, även om man inte fyller år ;)

Igårkväll var vi ett stort gäng ute och käkade middag tillsammans. En middag som legat på planeringstadiet sedan i september faktiskt då mor och far tillsammans med vänner till familjen besökte oss i San Sebastian. Då fick vi nämligen höra talas om ett lite annorlunda, mysigt thaiställe i Göteborg med görgod mat. Såklart att vi blev intressarade!

Igår var det då äntligen dags att testa. Vi var tolv pers som knödde in oss runt ett bord med bänkar och soffar under bambutak och med lysande slingor i taket. Kitschigt och härligt så det förslog med mycket högmysfaktor. Humana priser, om än dyrt för thaimat kanske, men presentationen och smakerna fanns där helt klart. Jag åt en rätt med kyckling, wokgrönsaker, cashewnötter samt ostronsås som var himla smarrig. Menyn var diger och det slutade lustigt nog med att alla vi 12 runt bordet beställde helt skilda rätter. Så sen flög gafflarna tätt över borden för att smaka varandras mat :)

På repslagaregatan i Masthugget ligger denna restaurang som heter Moonthai och som dessutom har en systerrestaurang på Storgatan också. Mycket bra ställe tyckte jag, så har ni vägarna förbi där så tveka inte att gå in! Fast jag har hört att det är väldigt populärt så det är nog en god idé att boka bord...

Pyttipanna med stekt ägg och rödbetor är en rätt som betraktas som en riktig klassiker här på Pensionat Partille, som vi kallar det. Min far är pyttipannafrälst och har alltid en två, tre påsar fryst pytt i frysen. När jag växte upp var det alltid pyttipanna, pizza eller McDonalds som gällde när pappa stod för middagen. Inte konstigt att jag ett tag var rätt bra trött på denna svenska husmansklassiker alltså. Nu var det dock väldigt länge sedan vi åt det sist, så igår slängde jag gladeligen ihop detta till lunch åt mig och Vasse. Det satt fint och allt med ägg går som sagt ner för mig numera.

Idag har jag haft lite sug efter räkor och då helst i form av en svulstig räkmacka. Det beror nog mycket på att räkor, så som vi är vana att äta dem på västkusten, inte finns att få tag på i Spanien...och nu har jag gått och suktat efter räkor hela hösten. Tur att jag har nästan två veckor kvar i Sverige då så jag hinner med att klämma lite salta godingar med majonäs och kokt ägg. Ni vet väl att Heaven 23 i Göteborg har de godaste räkmackorna i Göteborg? Synd bara att de har ungefär stans sämsta service också. De senaste 3 gångerna vi varit där så har vi alltid blivit dåligt bemötta av personalen och det har dragit ner hela upplevelsen, trots att mackorna är ljuvliga! Men de har ju take away också...