Och så kom Lia...
Lördag den 21 april i veckan v.37+2 så bestämde sig vårt Pyre i magen för att det var dags att komma till oss. Kl. 04:40 på lördagsmorgonen så fick vi oss en riktig chock när plötsligt vattnet gick. Vafalls?!? Nu? Vi som hade planerat en lugn helg med långfrukost, monterade av spjälsäng, packning av BB-väska och bara allmänt mys tillsammans här hemma. "Jaha, men okej...då skall vi nog föda barn istället då", tänkte vi där vi låg i sängen och undrade som bäst vad vi skulle göra härnäst. Efter att ha pratat med förlossningen som bad oss att komma in snarast så tog vi oss en dusch, åt frukost och packade den där bb-väskan i ett något förvirrat tillstånd. Vi dividerade lite om vi skulle ta med babyskyddet då med en gång eller om vi skulle åka och hämta det senare. Det kunde ju trots allt vara så att vi fick åka hem igen innan det var dags på riktigt. Nåväl, babyskyddet fick åka med direkt ändå och kl.08:30 lämnade vi lägenheten med små fjärilar fladdrandes i magen.
Det konstaterades efter en stunds övervakning och en undersökning att det fanns lite svaga små värkar och att jag var 2 cm öppen. Vi fick därför ett rum och så började den långa väntan...12-24timmar ville läkarna ge det innan man annars skulle försöka att sätta igång förlossningsarbetet på konstgjort vis.
Vi höll modet uppe och väntade spänt i det lilla rummet där 2 andra par han vänta och lämna oss under dagens gång. Med lite yatzy, några tidningar, promenader i korridoren och diverse tilltugg så fick vi omkring 9 timmar att snigla fram mot kväll. Inga värkar så långt ögat kunde nå.
Klockan 18:00 på kvällen hade fortfarande inget hänt så då bestämdes att de skulle försöka sätta igång värkarna med dropp. Vi blev flyttade från det delade rummet in till ett väldigt mysigt privat rum med dämpad belysning. Jag fick en kanyl i handen (gud så oskönt!) och så började vi den långa resan mot natt, mot Lia.
Efter 4 timmar med värkstimulerande dropp hade värkarna börjat att ta rätt bra, men ändå hade det bara resulterat i en 3cm öppning. Efter att ha provat pilatesboll, avslappning och olika andningstekniker som var de smärtstillande alternativ som bjöds förrutom ryggmärgsbedövning så kände jag att nej, nu var det inte roligt längre. Vart var den där bedyrade lustgasen när man behöver den liksom? Attans att Spanien inte har det! Nåväl jag bestämde mig för att bedövningen i ryggen får det bli om vi skall orka hela vägen i hamn.
Bedövningen tog bra och blev en riktig befrielse som gjorde att jag nu kunde pusta ut lite. Två timmar senare med bedövningen så hade jag gått från 3cm till 8cm öppen. Vilket inte bara förbluffade oss utan även barnmorskorna som kom och gick allt som natten fortskred. Strax efter 02:30 på söndagen så kände jag mig redo att avsluta det här förlossningskapitlet och då rullades jag från det lilla mysiga rummet in i rummet bredvid där själva leveransen skulle ske. Krystningsarbetet tog på krafterna och drog ut på tiden så att vi aldrig trodde att lillskruttan skulle komma ut. Men så efter en dryg timmes verkligt kraftprov så kom hon ut med näsan i vädret och en barnmorska hängandes på min mage för att ge henne lite extra skjuts. Sprattlandes, kladdigt varm och lätt blå så skrek hon för fulla muggar när hon för första gången såg världens ljus. Tänk det blev en tjej ändå! Hon lurade er alla som trodde på en kille ;)
Jag och Vasse trodde dock på en tjej hela vägen fram till mål. Bara ett par timmar innan hon kom så gissade jag på en födelselängd på 48cm och en vikt på 2850 gram. Det skulle visa sig att jag bara hade gissat fel på 10 ynka gram. 2860 gram vägde hon, var 48 cm lång och såklart helt ljuvlig! 24 timmar efter att vattnet gått och 10 timmar efter igångsättning så hade vi vår fina tjej hos oss.
Hon fattade direkt galoppen med hur man skulle få sig en bit mat här världen och tog för sig för glatta livet när hon lagts bredvid mig i en nybäddad säng. Barnmorskorna förevigade ögonblicket med bilden längst upp i detta inlägg och för första gången var nu vår familj samlad. Alla tyckte de att det var mycket märkligt att vi inte vetat om det var en tjej eller kille vi väntat på...och lika märkligt att vi nu, så här ett par minuter efter förlossningen inte heller visste vad hon skulle heta.
Först på måndagen, 1,5 dygn efter att hon anlänt, så visste vi med säkerhet att det var en liten Lia som kommit till oss. Så liten. Så skör. Så vacker. Så perfekt. Dig skall vi älska.
Så fin bild på er alla 3! O kul att läsa din förlossningsberättelse! Låter inte så superskönt att de hängde på din mage;) här är allt lugna gatan.. Inte fixerad alls o inte så nersjunken än.. Så vi får nog snällt vänta en stund till. Sover lite kasst på nätterna så nu på dagarna försöker jag bara ta det lugnt. Speciellt som mina föräldrar kommer i helgen.. Hade ju varit passande om bebis ville titta ut då!
Kan Vasse vara hemma lite med er? Det är tur han har flexibelt jobb! Vi är nog bortskämda här i Sverige med de 10 pappa-dagarna..
Ett litet svt play tips som jag hittade i morse när jag inte hade ngt bättre för mig; Go' kväll fr 26/4 ca 33 min in i programmet! Ngt för er!
Massor med kramar från oss, fortsätt mysa..
Så fint skrivet av dig, och vilka fina bilder :) Kan tänka mig att det är en lustig men härlig känsla när bebis kommer till världen!
Kram
Ett största grattis och all lycka till er! SÅ himla fin och söt hon är er Lia!
Njut av helgen alla 3, fantastiskt att kunna skriva så!? ;) Lilla familjen! <3
Kramar
Jisses, jag får en klump i magen och så sticker det lite vid näsan!(och jag är en sån som ALDRIG gråter av gullegullande och bröllop och fina saker!) Så fint!!!! <3
Vilken underbar liten berättelse!
Vilken fin förlossningsberättelse! Det får mig, som har detta framför mig inom ett par veckor, att känna att det faktiskt är genomförbart och hanterbart. Kanske till och med lite spännande!
Grattis till er tjej!
Åh vad mysigt att läsa :) inte en helt lätt resa men ni verkar ha tagit vara på tiden bra :) det där med att dom hänger på magen för att hjälpa till gjorde dom på mig också, och faktiskt så kan jag inte minnas att det gjorde så värst ont. Härliga bilder har ni fått till också, ett underbart minne även om det var jobbigt just då :) hur länge får du sällskap hemma av Vasse?
Fantastisk att läsa!! Nu är jag ännu mer taggad inför vår stora dag
Vilka underbara bilder, och så himla härligt att läsa förlossningsberättelsen!
Gud va kul att läsa och va skönt att allt gick bra:) så fin hon är! Kram
Tänka sig att hon ville komma till världen så fort :)
SV; Jag har bf den 19/5, och har börjat få lite känningar. Även barnmorskan trodde att det var nära, då bebis ligger fixerad och klar sedan två-tre veckor :)
Älskar förlossningsberättelser! =) Låter som om du hade en bra första förlossning, antar heller ingen rädsla för fler även om du inte skulle vilja genomgå det imorrn? =)
Hoppas annars allt rullar på som det ska! Ser redan framemot att träffa hela familjen!
Kramkram!
Så fint skrivet!!
Sitter här i soffan och blir tårögd när jag läser om Er stora dag! Tack för att du delar med dig, verkligen underbart att läsa.
Jag gissade på en tös, så det var roligt att jag prickade rätt där :)Nu längtar man själv till vår stora dag är här, och vi får träffa vår lilla bebis i magen.
Njut nu av er söta dotter.
Kram Lisa
Så kul att läsa! Haha det där med att de tyckte det var konstigt att man inte bestämt namn känner jag igen...Är det bara i Sverige man vill SE barnet innan man bestämmer vad det ska heta liksom?! Stort grattis igen till sötnosen!
Fint skrivet och fina bilder! Låter ju nästan som om det gick som en dans på rosor... ;)
Å vilken fin förlossningsberättelse! Och jag som ganska nyss fått barn själv och är proppfull med amningshormoner sitter här och snörvlar nu :)
häftigt! lycka till med den lilla. :D
det enda som fattades är att vi inte har hållit Lia
i våran famn ännu,annars fick vi vara med hela vägen
Tack för det
din blogg är levande underbart kram på Er
Härligt jobbat! Väldigt trevliga bilder. Vad roligt när man hinner fota nånting under tiden, det hanns inte med på min egen förlossning, men samtidigt är det nog inte så dumt att det inte drar ut alltför mycket på tiden :)
Lycka till med underbara Lia!
Härligt jobbat! Väldigt trevliga bilder. Vad roligt när man hinner fota nånting under tiden, det hanns inte med på min egen förlossning, men samtidigt är det nog inte så dumt att det inte drar ut alltför mycket på tiden :)
Lycka till med underbara Lia!
Va fint skrivet :)
Så fint att läsa och underbara bilder!
Men Gud så härligt! Och vilka fina bilder på er :)
många många grattis & stor kram
Så härliga bilder på en väldigt speciell upplevelse. Så skönt att ni mår bra och njuter av allt och sötisen Lia. Stor kram och grattis!!!!!!!!!!!!!
Nämen oj! Kikar in här lite då och då och döm min förvåning när det redan hade kommit en liten bebis:) Stort grattis till er hon ser fantastisk ut!
ÅH, så härligt att läsa..Stort grattis!!
Fantastiskt! Så underbart att läsa alla mammors olika förlossningshistoruer. Att det kan vara så olika men ändå precis lika underbart varje gång. Ja det där med att föda barn är verkligen en guda gåva!
Va mysigt att er tjej har kommit :) Stort grattis! Håller med dig om att första tiden är mysig. min har vart lite blandad med ångest inför amningen. Men förutom det, HELT UNDERBAR! :)
Fint skrivet och bra kämpat!
lilla hjärtat, nästan så jag skall läsa min berättelse igen :) man glömmer så lätt ! :) underbart att allt gick bra och att ni mår bra :)
Âh jisses!
Här har man inte varit pâ ett tag och sâ har det hänt sâ stora grejjer.
MÂNGA och STORA grattisar kommerhärifrân. Ni ser sâ fina ut allihopa och verkar att ha det sâ bra tillsammans.
Ta hand om er och mys.
Hälsningar
Yohanna
Stort grattis till Lia! Hon är alldeles underbar. :-)
åååh grattis! visst var det underbart att få upp henne till tutten!? :P
Vad tidigt hon ville ut! lyx, då slapp du den där jobbiga SISTA väntan!
åh så fint :) det verkar ju ha gott jätte bra =)
Vilken fin förlossningsberättelse! Och stort GRATTIS till er söta lilla Lia. :) Så fint namn!
Jag är imponerad över att du kan blogga så mycket. Här går tiden jag inte ammar, byter blöjor eller bär på Vera, åt diverse hushållssysslor i första hand.
Tusen tack för gratulationerna också. :) Och ja, på lördag blir hon 2 månader. Tiden går fort.
Kul att du gillade min frisyr (nu har luggen dock växt ner i ögonen - irriterande) och visst är pinguamningskudden söt. Och vilken bra uppfinning det är. :)
Ja, bondkakor är en av mina favoritkakor. De tog slut fort. Hehe.
Hoppas allt fungerar bra för er och att ni mår bra!
Kramar!
