Lyckans ost
Jag och Lia har dregglat på soffan tillsammans en timme nu. Gud så skönt och gud så mysigt. Bebisgosande sådär tätt så att man blir helt vimmelkantig av värmen och bebisdofterna är svårt att slå just nu. Tror faktiskt inte att det finns något som går upp mot det, eller kommer att gå upp mot det...typ någonsin. Stundom kan man dock inte låta bli att öppna ögonen och titta ner på det lilla livet, ge henne en puss i pannan och mentalt nypa sig själv i armen. Kan man vara så fin verkligen? Och hur lyckligt lottade är inte vi som fick just dig? Livets omöjliga frågor poppar upp på en soffa, i horisontalläge en eftermiddag i motljus, mitt i livet. Lyckans ost är vi det.
Förstår precis hur du känner och det är verkligen helt otroligt hur lyckligt lottad man är. Kan fortfarande (och lär väl aldrig vilja sluta) ligga och lukta och gosa med Lilli sådär. Det bästa som finns, helt klart! :)
Underbart är vad det är :) Så fint skrivet.
Ja tänk, hur tråkigt och tomt måste inte livet varit innan vi fick våra små underverk! Finns inget härligare och mysigare än att gosa med sin lilla skatt!
Söta, söta fina Lia:) Önskar att man kunde stanna tiden när barnen är så små och bara absorbera allt och ta fram när det blir äldre:)
söt bild
Åh så fint skrivet! Jag ser fram emot att känna det där. :)
så kär bild!
Här inne har jag ju inte varit på evigheter. Stort GRATTIS till bebisen, sådär lite fint i efterskott ;)
älskar bebisgos, njuter som bara den av lillebror nu, hade världens mysigaste dag igår med honom, jag v ar febrig av mjölkstockningen & vi låg och såg på film och myste hela dagen!
några planer inför morgondagen? :)
